vill inte vara en del av systemet

Jag har en liten buffert som mormor sparat åt mig under uppväxten i form av fondandelar, skönt att ha de pengarna ifall bilen skulle gå sönder eller något annat oväntat hända.
Däremot använder jag dem inte av princip för ”vardagskonsumtion”.

Nu har jag iallafall sålt alla andelarna, kanske inte rätt läge rent ekonomisk, men jag vill inte längre vara en del i spekulationssamhället.
Mina pengar ska inte vara med i ”tjäna pengar på pengar”-systemet.

Har satt in dem på JAK.
Om man sparar sina pengar i Jak-banken får man ingen ränta, å andra sidan kan man låna pengar utan ränta.
Har man inte varit medlem tillräckligt länge och inte hunnit spara, kan man låna pengar mot att man eftersparar.
Det systemet gör att pengamängden aldrig behöver öka, för man behöver inte skapa pengar för att betala för pengar…
Så enkelt och solidariskt.

ojämnheter…

Att det är en aning ekonomikris i en del Eu-länder har jag ju förstått och i USA och på andra håll i världen med för den delen…
Men idag hörde jag på radion om att Schweiz hade problem, för där gick det för bra… ??? Valutan var för stark och då blev konkurrenskraften lägre jämfört med Eu-länderna… hur knepigt kan det bli…
Apropå de andra länderna i Europa tyckte någon expert att vi behöver mer av gemensamt politiskt styre i Eu, jag förhåller mig skeptisk.

Ett annat Eu-problem som verkligen oroar mig just nu är blåbären,,, eller snarare dvärgbandmasken som hittats hos våra svenska rävar.
Får vi i oss dess ägg genom blåbären kan de bilda en svulst i levern som inte går att göra något åt och är mycket smärtsam. Det kan gå många år innan man upptäcker den.
Jag vet faktiskt inte om jag vågar låta barnen äta blåbär i skogen, det går att värma upp dem, men hur gott är det, blåbär ska ätas färska.
Eftersom Sverige inte längre får ha kvar regleringen att alla hundar som kommer in i landet ska avmaskas kommer vi se mer av dvärgbandmasken i framtiden.
Det ska vara lika för alla, fler gemensamma problem!

Vad är det som är fel?

Funderar hur det kunde bli såhär.
Hur kan alla gå och tro att vår ekonomiska värld är den enda sanna?
Kan det bero på att alla tror att någon annan vet bättre och följer strömmen?

Att vår tillväxtsaga började någon gång på 40-talet har jag skrivit om tidigare, att det sedan hänt en massa saker de senaste 70 åren som spätt på den här berättelsen och gjort att vi målat in oss i ett hörn som är svår att ta sig ut från gör inte att vår verklighet är sann.

Jag tror finansbubblan är just en bubbla.
Alla köper och lånar så länge vi tror att allt går upp, tillväxten, BNP…
Men BNP är bara ett mått på hur snabbt vi kan omvandla naturresurser till skräp.
BNP mäter inte hur väl ett land brukar sina naturresurser, utan förbrukar.

Kritik man kan få utstå om man motsätter sig den ekonomiska tillväxten och vår förbrukning är att man vill tillbaka till grottstadiet.
Ok, om det är det enda möjliga för att behålla vår miljö och ekosystemen. Men jag tror det finns andra vägar.
Först och främst måste vi se till att gå från ett produktionssamhälle till ett tjänstesamhälle.
Fler måste producera mat på ett hållbart sätt. Vi kan inte ha så många prylar, vi kan inte jobba lika mycket och ha lika mycket pengar.
Pengar som tillslut inte är värda något då det inte finns mat att köpa för dem.
Fler måste ägna sig åt att laga hållbara saker som kan återanvändas och fler måste lägga tid på sociala kontakter för att bli mindre sårbara och ensamma.
Jag tycker inte att det låter alltför smärtsamt, men det kräver ett annat tänk.
Länk till; Omställning Sverige.

Tillväxt + miljöförstöring = sant?

Det här med tillväxt… den eviga tillväxten som är sååå bra, hur är det egentligen?
Jag har en känsla av att vi lever på en planet med begränsade resurser…
Kan vi då ha en ekonomi som ständigt ökar?
Om bankerna kan blåsa upp den ekonomiska bubblan genom att ”tillverka” pengar, när de lånar ut mot ränta, lånet räknas sedan som pengar i bankens ekonomi och värdet av räntan måste  tillverkas genom ökad konsumtion, som i sin tur bygger på att alla antar att tillväxten kommer öka (i all evighet?)
Mer varor, mer pengar i omlopp, vilket innebär att fler naturresurser utnyttjas, fler människor exploateras, fler ekosystem tärs på.
Är räntan verkligen hälsosam?
Vi är alla en del i det här, själv har jag ett lån på mitt hus, jag amorterar inte ens just nu när jag pluggar.
Räntan betalar jag varje månad.
Dessutom skaffar jag mig fler skulder i  och med mitt studielån…
Jag är också med och bidrar till tillväxten.
Men,,, idag har jag fixat medlemskap åt mig och barnen i JAK-banken.
En kooperativ bank som inte drivs av vinstintresse och är utan ränta, det ni!

I framtiden kanske den största miljönyttan man kan göra, är att göra sig skuldfri och faktiskt leva på det man har.
En stor omställning för många, även för mig.

avundsjuka

Har påbörjat veckans ”våldgästa-fika-turné” och suttit i tre fina hem och pratat om livets stora och små frågor.
Bland annat om avundsjuka.
Jag blir glad och avundsjuk av att komma hem till folk som har det fint och fixat, hemtrevligt och städat.
Men det är ingen negativ avundsjuka (jag tror inte att det är det om man kan uttrycka den, då blir det mer som en omskriven komplimang.)
För jag vill varken byta liv eller boende, jag blir just bara avundsjuk på; fina altaner med tak, funktionella kök och ordning och reda på ägodelar…
Sånt jag vill ha mer av i mitt liv.
I dag har jag städat för imorgon får vi finbesök och kanske kanske att någon är lite avundsjuk på mig… jag har iallafall några trädgårdsland som gör mig stolt…

Tillbakablick och fortsättning

Ibland är det kul att läsa gamla inlägg  i sin egen blogg… och se vad som har hänt sen dess
I november för 1 ½ år sen, när jag precis hade stängt min ekobutik och väntade på årsvikariatet på Rås gård skrev jag så här:

Hör på nyheterna att vi är på väg ut ur finanskrisen…
Så bra, då kanske det blir lättare att skaffa jobb.
Industrin ökar, volvo ökar, allt ökar…
Men… koldioxiden då?
Ökar….?

Jag blir uppgiven.

Är det en ekvation som inte går ihop eller vad kan vi göra?
Vad är hållbar konsumtion?
Det bara måste ju gå att kombinera en hållbar utveckling och hushållning med jordens resurser med ”tillväxt” och lönsamhet.
Men jag kan ju bara se till mig själv.
Kommer jag alltid att kunna jobba med mina intressen och med en miljötanke bakom min sysselsättning?
Om jag får jobb inom tillverkningsindustrin i framtiden kommer jag tacka ja och vara glad för ett jobb och kanske försöka göra något åt miljöarbetet på plats eller tacka nej av princip? Har jag råd med det?

Känner att jag måste fortsätta plugga på något sätt så jag kan jobba med något meningsfullt miljöarbete i framtiden.
En vän förklarade att det finns tre pusselbitar som är lika viktiga när det gäller ett lands välfärd och framtid. Ekonomi, sociala frågor och miljö.
Vi fastnar lätt på de första två punkterna, men i Sverige har vi inte så svåra sociala eller ekonomiska problem. Vi har inte fattigdom eller hemlöshet i särskilt stor utsträckning.
Det vi behöver arbeta mer med är miljön.
Men varför gör vi inte det?
För att det inte finns folk som kan.
Medans det drösar av ekonomer och olika socialt kompetenta personer. Klart de frågorna förstoras då.

Fick en förfrågan från ett parti om jag vill vara med som kryssnamn på deras valsedlar till kommunfullmäktige nästa år.
En chans att kunna påverka (risken finns ju att man faktiskt blir inkryssad) och ett tillfälle att få lära sig hur det funkar där besluten fattas. Det lockar ju onekligen.
Men jag har inte bestämt mig ännu, tycker det är knepigt med partipolitik…

Nu pluggar jag ju, till energitekniker OCH är partipolitiskt aktiv, men inte tillsammans med det parti som ringde upp… så kan det gå.

höjdpunkt

Dagens trevligaste promenad är den till brevlådan på morgonen för att hämta morgontidningen.
Den vackraste tiden är nu när prästkragarna blommar.

 

 

 

 

Imorse regnade det, men vad gjorde det när jag ändå satt inne i ett konferensrum hela dagen på styrelseutbildning med Tranås Energi.
Lite trevligt att få klä sig i något annat än arbetsbyxor (även om det är så jag trivs bäst).

Nästan alla mina kläder är begagnade, en del har jag köpt på loppis, men de flesta har jag fått från snälla vänner.
Det bästa med det är att man tänker på den personen man har fått kläderna från när man klär på sig på morgonen.
Idag har jag tänkt på Caroline och Christel, imorgon kanske jag tänker på Veronica, Li eller Annika…

utveckling

Härliga möten med människor som berikar.
Ett påstående som fick mig att tänka till häromdan var att alla människor har en positiv eller negativ grundinställning.
Min är nog negativ…
Jag är sällan nöjd, men det behöver inte vara dåligt.
Det kan också vara en drivkraft.
Min räddning är att jag är nyfiken och envis, snudd på manisk ibland.
Missnöjd och driftig det innebär utveckling.

ledbruten

Jo, jag är här om än lite ledbruten.
Förra veckan var hektisk, fanns inte en minut över att skriva.
Men tentan gick bra, byggnadens energisystem var vår sista kurs för den här terminen.
Handlade mycket om vår energiförbrukning, politiska mål och uppvärmning av hus.
I Sverige tillverkar vi ju el av kärnkraft, men inte får man reda på att det i kärnkraftverken är så mycket svinn av energi att det motsvarar hela uppvärmningsbehovet för våra bostäder, energi som går rakt ut i östersjön…
Eller att när det är som kallast i sverige och alla värmepumpar går för fullt med tillsatsvärme från elpatronen, toppar vi energibehovet med kolkondensel från europa…
Är värmepumpen verkligen miljövänlig då?

 

 

Helgen var lugn med trevligt sällskap och långa diskussioner om hur knepigt vi lever.
Igår började jag mitt sommarjobb på riktigt.
En hård start i grönsakslanden, kroppen var inte riktigt beredd så jag var rätt mör när jag kom hem, men det går väl över…

ankglass…

När vi var och tittade på strutsar på en strutsfarm en gång kunde man köpa strutsglass,,, jag tyckte det lät så otroligt äckligt,,, som om det var struts i glassen.
Man säger ju inte hönsglass när man gör glass på vanliga ägg…

För isåfall har vi gjort ankglass (tycker det låter minst lika äckligt som strutsglass…)
Men den blev god  och väldigt gul, äggulan i ankägg är mycket större än i hönsägg.

 

Ankglass

3 ägg delade i gulor och vitor
1½ dl socker
2 tsk vaniljsocker
2 dl vispgrädde
2 dl matyoghurt

Vispa vitorna till ett fast skum, blanda i ½ dl socker och fortsätt vispa lite.
Vispa äggulor och 1 dl socker och vaniljsocker pösigt.
Vispa grädden.
Blanda samman allt plus yoghurten. Ta äggvitan sist och var försiktig med den.
Häll upp  i en form och frys några timmar.