Julie och Julia

Av någon anledning har jag råkat höra två recensioner av en ny film ”Julie och Julia” som tydligen går på bio nu.
Den handlar om mat, fransk mat och jag blev väldigt sugen på att se den.
Huvudpersonen är den legendariska Julia Child (har aldrig hört talas om henne förut måste jag erkänna) som tog det franska köket över atlanten och skrev en berömd kokbok som tydligen inte går att få tag på längre om man inte har tur att hitta den på antikvariat.
Men så kollade jag i min bokhylla och se;

franska koket

Lånad av mamma för några år sen.
Inga flashiga bilder men en jäkla massa text.
Jag plöjde igenom några kapitel då när jag tog hem den och det är nog dags att fortsätta nu.
Den största behållningen hittills är hur man håller en kniv när man hackar grönsaker så gör jag fortfarande…

franska

Om mättat fett,

Saxat rakt av från Gunnar Lindgrens nyhetsbrev;

1. WHO frikänner mättade fetter. Ät smör med gott samvete!

Vid början av 90-talet insåg jag att det var något i grunden fel med propagandan för margarin och varningarna för mättade fetter i smör och mjölk. Det gick så långt att Livsmedelsverket anlitade en expert som predikade kolesterolets och de mättade fetternas ”farlighet” – samtidigt som han avlönades av margarinindustrin. I en undersökning som experten själv medverkade i kunde han dock visa att mättade fetter och mjölkkonsumtion inte gav upphov till hälsostörningar. I en studie på 15-åriga pojkar visade experten att de som drack mer mjölk hade lägre kolesterolvärden. I en annan studie delade han upp patienter med typ-2 diabetes i två grupper. En som fick mer mättade fetter och en som fick mer fleromättade fetter. Den grupp som åt mättade fetter hade lägre blodsocker. Två andra studier som experten genomfört visar liknande resultat. Men han trodde uppenbarligen inte på sina egna forskningsresultat. Det är oförlåtligt att låta denna typ agerande få inflytande över hälsan och livskvaliteten hos stora grupper av svenskarna. Inte minst uppkomsten av astma hos barn och ungdom. (Se nedan).
   I ett sista försök att dels skydda margarinindustrin och dess härdningsprocesser (som ger transfetter) och dels demonisera mejeriprodukter, har Livsmedelsverket under en tid påstått att de industriellt framställda transfetterna och en typ av naturliga transfetter som finns i mejeriprodukter är ”likvärdiga”. Det har hela tiden funnits forskningsresultat som visar på de industriellt framställda transfetternas hälsorisker. Men däremot finns många studier som frikänner mjölken från sådana risker.

Livsmedelsverket har sagt att ”tusentals” studier har givit stöd för deras fettpolitik. Men om nu WHO ger ett annat budskap dalar verkets trovärdighet betänkligt och en ursäkt vore på sin plats. Industriellt framställda transfetter är inte likvärdiga med naturliga transfetter. För egen del har jag mest blivit upprörd över hur man i många år matat barn och ungdom i skolor, daghem och i hemmen med fettsnål mat med kemiskt framställda margariner i stället för smör – en naturprodukt. Tänk på att bröstmjölk är rik på både kolesterol och mättat fett. Vidare känner jag mig bestulen på många goda måltider där vi tidigare tvekat att använda grädde och smör i matlagningen. Jag hoppas verkligen att jag i fortsättningen slipper se ”Becel” och andra kemiskt framställada margariner i livsmedelsaffärerna.

största hotet mot folkhälsan; klimatförändringarna

Förra veckan var det folkhälsovecka.

I vanliga fall när man pratar om folkhälsa så tror jag att de flesta tänker på hjärt och kärlsjukdomar, fetma, sömn, utbrändhet och lösningarna på de problemen; bra mat, motion, mindre alkohol och tobak, frisk luft, lugnare tempo mm.
Men på kort tid har jag läst flera gånger om att det är klimatförändringarna som det största hotet mot vår folkhälsa.

När jordens temperatur höjs blir det fler stormar, orkaner och översvämningar. Fler epidemier och tropiska sjukdomar bryter ut.
Torka och värmeböljor leder till uteblivna skördar, med matbrist som följd.
Brist på rent vatten är redan nu ett stort problem på många håll i världen och man befarar fler stridigheter när vattenkällor sinar.

Allt det här har med oss att göra. Men man kan inte (som med de ”vanliga” folkhälsoproblemen) bara räkna in hur vi rör oss och vad vi äter.
Utan här måste vi titta på hela vår livsstil; Vad vi konsumerar, hur snabbt och hur långt vi färdas, hur bekväma vi vill vara och hur lätt vi vill bli nådda.

Att fundera lite på hur och vad vi köper varje dag är en bra början att göra något åt problemet.
Ta ekologisk mat tex.
Många vet att det är bra för miljön att köpa kravmärkt, men väldigt ofta hör man att ”jag har inte råd”.
Jag hänvisar igen till mitt tidigare inlägg om billig mat.
Vi får vad vi ber om.

Ekologisk mat är bättre för miljön även om det har fraktats något längre än en lokal konventionellt odlad produkt. Just för att det går åt stora mängder fossil energi till att framställa konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Dessutom utarmar det inte jordarna och vi slipper få kemikalier i oss när vi äter den ekologiska maten.
Våra val i butiken ger också en hint om vad vi vill ha och så småningom går fler lokala odlare över till mer ekologiskt. Vilket ju är det allra bästa.

Matförsörjningen i världen har ingenting med produktion att göra (just nu produceras det dubbelt så mycket mat än vad som behövs för att mätta alla munnar) utan med politik, snedfördelning och ekonomi.

Vissa har ett överflöd och andra har inget.
Det slängs otroliga mängder mat.
Den mest miljövänliga maten är faktiskt den vi äter upp.
Och då kan det finnas en poäng med att eko är lite dyrare, för man är lite mer rädd om den maten.
Man planerar sina inköp  bättre och köper inte tre istället för en för ”de var ändå så billiga” och låter hälften ligga och mögla i kylen.

Välj också rättvisemärkta produkter.
Dels för att det är solidariskt och bra, såklart ska alla få skäligt betalt för sitt arbete.
Men det är även viktigt för miljön.
Ett stort problem för klimatet är befolkningstillväxten och befolkningen bara ökar.
Främst sker ökningen i de fattiga delarna av världen.
Om man har makt över sitt liv, en lön som går att leva på, en utbildning och jämställdhet så skaffar man också färre barn. Vilket är en förutsättning om vi ska kunna hantera klimatkrisen.

Nu är det ju så att de allra fattigaste ändå har den lägsta påverkan på miljön, det är vi i väst som ställer till det, pga vår livsstil, men det är de allra fattigaste som får betala priset. De lever på de mest utsatta platserna där översvämningarna kommer bli värst och torkan störst.

Vi i Sverige tex har oftast råd att välja vilken mat vi vill köpa om man jämför med de som inte har råd med mat alls, och då tycker jag man ska göra ett så bra val som möjligt, som gynnar alla på jorden.

Att konsumera hållbart handlar också om att hela tiden ställa sig frågan; Köper jag det här för att jag behöver det eller för att passa in?
Jag har skrivit om det fruktansvärda sambandet mellan vår elektronikhysteri och krig i världen.
Våra val ger konsekvenser, både för miljön och för andra människor.
Och utsläppen när en vara produceras måste också räknas in när man tittar på en befolknings koldioxidutsläpp. Våra billiga varor från lågprisvaruhusen har oftast inte producerats i Sverige alltså är inte de utsläppen våra problem, eller?

Så vill man göra något för att stoppa klimatförändringarna finns det två saker jag vill tipsa om och som jag själv hela tiden försöker leva efter;

Bli en medveten konsument! Fråga, ställ krav, läs på och välj med omsorg.

Odla något ätbart!
Då har du gjort en miljöinsats!
Du har bidragit till matförsörjningen i världen.
Väldigt många odlar, men inte grönsaker för då måste man ha ett trädgårdsland…
Men grönsaker kan passa jättebra i en rabatt eller kruka på balkongen.
Och de är vackra!
Så byt ut några plantor blommor nästa år och odla lite rödbetor med vackra blad, eller en squash, eller gör en berså av jordärtskockor, som både blommar vackert, är svåra att misslyckas med, ger stor utdelning och dessutom är dyra i affären…

jordart

Blommande jordärtskockor.

resumé

Marknad på Rås i söndags. 

marknad

Trevliga kunder och trevlig bordsgranne; Petra från Mårdsmålen, (som har tagit bilden).

 

utstallning

 

Utställningen var också uppskattad.
Hoppas nu bara folk blev inspirerade att gå hem och odla något ätbart!

Igår hade jag mitt föredrag om ekologisk mat och klimatförändringarna, som är det största hotet mot folkhälsan.
Lite dålig uppslutning men jag var nöjd.
Kändes väldigt nervöst innan, är inte riktigt bekväm med att stå och prata inför folk.  Men nu har jag gjort det och det gjorde ju inte ont…

Glöm inte bort att det är utförsäljning på Glad mat.
I november stänger butiken.
Den här veckan är det öppet mellan 14 och 16 på torsdag och 10 och 18 på fredag.

köttfärslimpan…

… i onsdags gjorde succé!
Tänk att man har varit vegetarian i 17 år och på sin höjd stekt vanlig korv någon enstaka gång.
Då är kanske inte 8 köttfärslimpor åt 30 ungar det första man borde börja med…
Men jag läste på (här är ”vår kokbok” ett suveränt hjälpmedel!)

Jag serverade potatismos till och ägnade mig också åt lite civil olydnad och åkte och köpte ett paket riktigt smör, margarinet var oätligt…. och inget potatismos utan en klick smör…

Två i personalen, som inte hade tänkt äta var ”tvugna” att smaka för det luktade så gott, och en tredje tyckte; ”om man får sån här mat varje dag så skulle man ju bli tjock!”
Men jag håller inte med, man blir inte tjock på min mat, bara mätt och glad!

receptslaveri=matsvinn

Apropå Johans inlägg om att det är kokböckerna som är boven i dramat vad det gäller allt matsvinn (till miljöns nackdel) så redogör jag nu för hur jag läser ett recept.
Det här kommer från Systembolagets senaste tidning ”Bolaget”  och har blivit en riktig favorit de senaste dagarna:

squashbako


Karmgårdsgurka

2 färska gula lökar
ca 1 kg slanggurka (eller squash)
2 tsk curry
2-3 msk smör
1 vitlöksklyfta
1 msk soja
salt och svartpeppar
1 dl vispgrädde
1 kruka färsk dragon
1 kruka färsk persilja

”Hmmm, squash, lök, dragon och persilja har jag ju i landet. Det här kanske jag ska prova.
Ingen curry, jag tar bakokrydda istället. Ingen vitlök eller soja, skippar det. Ingen vispgrädde, men créme fraiche får gå. Och jag har ju paranötter som är gott till allt!”

Fräs kryddor och smör i en panna, lägg sedan i lök och squash i tärningar. Fräs en stund.
Lägg sedan i créme fraiche och låt puttra under lock i 10-15 minuter.
Strö över de hackade örterna och nötterna.
Servera med något klimatsmart risalternativ.

mer kök…

Måste få berätta vad jag ska göra efter nyår!
Jag har vetat om det ett tag men eftersom det är ett mammavikariat så har det inte varit helt officiellt.
Jo, jag ska tillbaka till Rås, där jag var trädgårdsmästarvikarie i våras/somras.
Fast den här gången som köksansvarig.
Alltså ska jag få laga mat på allt det som jag planterade, om det finns något kvar, och jag ska vara med och planera vad som ska odlas nästa säsong!
Det är så kul!
Det enda lilla kruxet är att jag förmodligen kommer längta ut till landen framåt maj…
Optimalt vore ju 50% i köket och 50% i trädgården, men man kan ju inte få allt 🙂

Efter ännu en dag i dagiskök längtar jag verkligen till köket på Rås, där skafferiet ser ut ungefär som hemma, välfyllt med kravmärkt.
Men samtidigt känner jag att jag ömmar lite för förskolorna, det är ju där barnen är.
Till Rås kommer det vuxna människor (konferensgäster) som betalar för att få äta god mat.
Men tänk vilken utmaning att få laga god och näringsrik vardagsmat till små barn…
Åh, det är så mycket jag vill göra!
Imorgon blir det köttfärslimpa…. håll tummarna!

märklig upplevelse

Har fått några dagars inhopp i köket på en förskola, jättekul eftersom jag gärna vill jobba lite mer i kök den här hösten.
Kände mig både peppad och inspirerad imorse när jag tog tag i att göra grönsakssoppa och baka bröd till alla barnen.
Men så besviken över innehållet i skafferi och kylar.
Visserligen en massa grönsaker och frukt. Ej ekologiska så de smakade inte så mycket, det var så länge sen jag åt något oekologiskt att jag inte minns hur tråkigt det är…
Men resten då…. Inte en enda nöt eller ett frö någonstans, förmodligen får de inte ha sånt på förskolor för allergirisken.
Ingen grädde ingen matyoghurt, ingen olivolja, inga goda ostar… Hur lagar man mat då??
Jo, man får trolla med margarin, lättcremefraiche, sojakulör (socker och vatten) aromat (!!!) matolja (det bästa jag kunde hitta i fettväg, men säkert varmpressad).

Imorgon ska jag laga kassler med E-621… suck, men hur principfast ska man vara???
Helst skulle jag bara vilja kasta den rakt i soporna, men jag vill ju gärna få komma tillbaka fler gånger…
Inser iallafall att det finns en massa kvar att göra, men att det kanske inte måste göras precis idag eller imorgon…

blåbärssoppa

Förkylningstider!

När jag var liten fick jag alltid blåbärssoppa när jag var sjuk.
Men vad gör man om man inte vill ge barnen pulversoppa med emulgeringsmedel, mycket socker och typ 3% blåbär?
Egen förstås. Blåbär har vi ju plockat. Men vi kunde plockat fler…
När jag blir stor ska jag bo i en blåbärsskog!

bsoppa

 

Blåbärssoppa

½ liter blåbär
½ dl socker
7 dl vatten
1½ msk potatismjöl

Koka upp socker och vatten. Lägg i bären och koka dem 2-3 minuter.
Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten, tillsätt redningen i en fin stråle under omrörning.
Soppan ska sedan bara koka upp.
Servera med fet grädde och/eller vaniljglass.