En annan tid, ett annat miljötänk

tidning

Hittade den här tidningen som är ca 6 år gammal.
(Fick av snälla Emma en massa olika dagstidningar från Mirandas födelsedag  alltså den 10 februari 2003)
Det var innan klimatdebatten hade tagit fart.

Så här står det;

” Bättre miljö utan sortering.
Förre generaldirektören går emot naturvårdsverkets rekommendationer för sopor.
Sluta sopsortera. Det är bättre för miljön att låta bli.
Såväl förpackningar och matavfall som glas, burkar och plast bör fraktas till soptipparna och brännas i förbränningsanläggningar, menar Naturvårdsverkets tidigare generaldirektör Valfrid Paulsson på Dn Debatt.
Att avstå från såväl sopsortering som kompostering främjar miljön, ekonomin och hushållningen med naturresurser, hävdar han och går därmed emot sitt gamla verks nuvarande rekommendationer.
Han vill att energiinnehållet från soporna tas till vara som fjärrvärme och elkraft.
I och med att förbränningsanläggningarna nu för tiden är så rena och att metoden minskar oljeberoendet uppnås en positiv miljöeffekt av slopad sopsortering, menar Valfrid Paulsson tillsammans med bland andra tidigare kampanjledaren för Håll Sverige Rent Sören Norrby.”

Undrar om någon vågar säga så här i dag?

barley water

Ekocitronerna var billiga så jag köpte ett gäng och gjorde barley water av (eller korndricka på svenska, men det låter inte lika flashigt…)

Barley water är en simmig syrlig och supergod dryck, inte svår att göra, men lite pillig.

barley-water1

Barley water

ca 2 liter citrondryck

1 dl korngryn
2,5 liter vatten
3 citroner (skal och saft, ta bara ekologiska, annars är de fruktansvärt besprutade)
1-1,5 dl socker (gärna råsocker)

Koka korngryn och vatten ca 30 minuter.
Tvätta citronerna, skala av yttersta gula skalet med en potatisskalare.
Lägg citronskal och socker i korngrynsvattnet och låt stå kallt  tills nästa dag.
sila ifrån korngryn.
Tillsätt saften av de pressade citronerna, rör om.
Färdig att dricka, håller i kylskåp 3-4 dagar.

första officiella arbetsdagen

När man har eget företag och tre små barn, så känns det som att man arbetar jämt men får inget gjort…
Därför har vi med blandade känslor (iallafall för mig) beslutat att utöka dagistiden för de två stora tjejerna från 3 till ca 5 timmar om dagen åtminstone 3 dar i veckan.
Tanken är att jag ska hinna med att få en del gjort, så jag slipper sitta på kvällar eller när jag egentligen vill umgås med min familj (och slipper komma med andan i halsen till butiken.)

Lite kluvet är det. Jag lämnar tex bort lunchbiten, det känns läskigt.
Men barnen är bara nöjda, äntligen får de äta lunch på förskolan, spännande, men vad säger det om min matlagning?

Idag har jag även haft äran att ha sällskap av min bror. Vi har haft bloggkunskap på schemat och har många planer för hemsida och webshop. Det känns spännande.
Det är lyx att ha tre ”datanördar” till bröder;
Kolla in deras sidor;
www.allaflygbiljetter.se
www.beforeyoudie.se
www.cleric.nu

Skönt också att ha lite barnvakt, denna första arbetsamma jobbdag 🙂

kojlek

tre tips

Vill bara tipsa om tre bra inlägg på raken (förmodligen är de fler…) på luft till salu

Läs om hur frukt och grönt besprutas med illegala bekämpningsmedel i sydeuropa, bara för att konsumenterna vill ha billiga grönsaker. 

Eller om en kommande sopinfarkt.

Tredje inlägget handlar om Konsumentföreningen Stockholms rapport om livsmedel till barn. Intressant och lite skrämmande.
Jag undrar i mitt stilla sinne  vem som köper sockrade flingor till sina barn, att äta till frukost?

tvåbent kossa?

struts

Läser i nya mersmak om strutsar.
Om man är intresserad av att äta kött så är tydligen strutskött riktigt klimatsmart.
Strutsen växer lika mycket i vikt som en ko på hälften så mycket foder och den fiser bara ut en femtedel så mycket metangas som en ko per kilo kött.
Den klarar även kylan bra vintertid (för att den är anpassad till att klara kalla ökennätter) och behöver därför ingen uppvärming.

Reportaget handlar om strutsfarmen Stigtomta utanför Nyköping och enligt ägaren där ska strutskött smaka ugenfär som nötkött, jag har inte smakat (och kommer inte smaka, för jag planerar att äta vegetariskt ett tag till.)
Men jag hejjar på strutsarna inte minst för att det är en trevlig paus på E4 när man åker till Stockholm. Och strutsglassen var god.

struts-och-barn

strutsar

Bilderna är från sommaren -07

grötpålägg

Det var länge sen vi hade en syltburk här hemma, även om det händer. Istället är det ett klippande och skärande innan gröten kommer i munnen.

grot

Äppelbitar, torkade aprikoser och torkad mango. När man har äpple och mango (som är lite syrligt) kan det passa med en klick honung också… Min favorit är annars banan och torkade aprikoser. Det är ungefär den frukt jag får i mig på en hel dag. Det är konstigt, jag serverar nästan bara barnen frukt nu för tiden och glömmer bort att äta själv.

plast igen….

Sanna efterlyste i en kommentar inlägget om plaster.

Där står att det är nr 7 som är den farligaste plasten.
Men tydligen behövs det mer undersökande journalistik för att förstå om all nr7 plast är farlig eller inte….
Det verkar som att all ”övrig” plast också hamnar under siffran 7.

Jag har också reflekterat över (precis som Sanna) att alla köksredskap i plast från Ikea har siffran nr7.
Håller på att byta ut dem vartefter. Trä är ju bra, men så finns det ju även stekspadar i metall. Men där hamnar man i en fälla.
Länge förespråkades ju stekpannor med teflonbeläggning (för då behövdes inte så mycket fett att steka i… alltid denna fettskräck…).
Steker man i teflonpanna måste man ha plastredskap (eller trä) för att inte förstöra teflonet.
Vi har ett par pannor med teflonbeläggning, men jag har en obehagskänsla som säger mig att det där jäkla teflonet inte är särskilt nyttigt. Man ser ju hur det sakta men säkert skrapas bort och var hamnar det då? I maten såklart.
Jag använder mer och mer grytor och pannor i gjutjärn (nackdelen är att de är så tunga) en del inhandlade på loppis och så de vanliga rostfria kastrullerna såklart och då behöver man inte använda plastredskap.
Teflonpannorna åker ut så fort jag hittat någon i rätt material som har lagom höga kanter för att göra wok i.

fler alternativ till korv, tack!

Igår var det grannskapets årliga kväll i den lokala skidbacken.
Tjejerna prövade slalomskidor för första gången, men mest blev det pulka och grillkorv
Ja, det var ju det här med korv…
Den ska ju med och jag måste erkänna att det är smidig mat.
Ingen laddar väl upp en fläskfilé  i pulkabacken, eller börjar göra grillspett med grönsaker och halloumi?

Men det är ju så mycket skit i korv…. Eller så är det brist på något vettigt kan man väl säga.
Inför igår hittade jag inte ens någon ekologisk korv, som det annars brukar finnas. För isåfall är det faktiskt ganska okej.
Köttkorven vi hade igår innehöll det här: Gris och nötkött 50 %kött,vatten potatismjöl, grisfett,  koksalt,kryddor  druvsocker, potatisfibrer, antioxidationsmedel E300, konserveringsmedel E250 rökarom

Jag blev så stolt när Jonas kommenterade ”det här var ju inte så bra, rökarom…” när jag kom hem. Indoktrinerad?

Men jag tyckte ändå inte att köttkorven var så farlig, då blev jag mer irriterad över det här:

sojakorv

Man tror det är bättre att äta vegetariskt…
Kolla innehållförteckningen; fusk fusk fusk.

Sojakorv; rehydrerat veteprotein, rehydrerat sojaprotein, vegetabilisk olja, äggvitepulver, dextrose, maltodextrin, stärkelse, proteinhydrolysat, (soja) stabiliseringsmedel(karragenan, guarkärnmjöl, xantangummi, ) aromer, färgämne(järnoxid) Kraftigt saltad.

Vi äter inte mycket sånna här färdigprodukter (jag gillar ju som bekant att göra själv) men korv har jag inte riktigt kommit till än.

Men korvbröd, det tänkte jag minsan inte gå och köpa, med mjölkreducerat margarin och allt vad det var. Så det bakade jag själv.

korvbrod

Det här är inga nyttiga saker med grovt mjöl och surdeg.
Utan bara ett handtag för korven.
Jag smälte lite smör, blandade i mjölk, sen är det vetemjöl, salt och jäst och en gnutta socker för jäsningen.