Min oro över gruvan som planeras i närheten av Gränna bara växer.
Har hört om att folk ser fram emot jobbtillfällen samtidigt som idrottsklubbar och andra organisationer i området som har fått ”sponsring” från gruvbolaget för att kanske bli lite mer välvilligt inställda.
Men jag uppmanar alla att läsa den här nyhetskrönikan från den 16 november i år och verkligen fundera över vilka val vi gör och till vilket pris…
Krönikan finns att läsa här på Dn.
Åsa Moberg: Så kan man öppna en urangruva i all tysthet
Nyhetskrönika I nickelgruvan Talvivaara i norra Finland pågår en miljökatastrof. Den nådde svenska medier i notisform förra veckan: En svensk helikopter skickades dit för att hjälpa till att bygga skyddsdammar för det giftiga avloppsvattnet. För en vecka sedan läckte det enligt TT ut med en fart av fyra miljoner liter i timmen.
Gruvan ligger på en vattendelare som är avrinningsområde för Ule älv och Vuoksen. Den finlandssvenska tidskriften Ny Tid har haft ett ingående reportage om de miljöhot som gruvdriften medför. Agneta Oker-Blom presenterade skrämmande fakta om den ”normala” driftens risker (9/3). Den metod som används kallas biourlakning. Bio låter alltid bra, man får väl vara tacksam att det inte kallas ekourlakning.
Alla skador skulle begränsas till gruvområdet, lovade ägaren. Efter tre års gruvdrift kunde föroreningarna i våras mätas elva mil från gruvan. Sulfat och nitratutsläpp har förorenat tre sjöar.
Kanadensiska gruvföretag knyter stora förhoppningar till att Finland ska börja bryta och exportera uran. Det heter att Talvivaara producerar nickel, men man har samtidigt i all tysthet öppnat Europas största urangruva. Hur gick det till?
I mars fick man rätt att tillvarata det uran som uppkommer som biprodukt. Förevändningen var att det är bättre för miljön att ta hand om uranet än att lämna det i slambassängerna: ”Med en produktion på 350–500 ton uran per år blir Talvivaara, som genom ett trollslag, Europas största urangruva – utan att någonsin ha behövt redovisa för eller debattera uranets miljöpåverkan.”
Uranmalm finns på flera platser men diskuteras inte vid gruvprospektering för andra mineraler. Oulanka nationalpark, norra Kuusamo och södra Salla tillhör de oersättliga naturområden som riskerar att förorenas av uran, som i de lappländska vattensystemen kan spridas snabbt över stora områden redan vid normal drift.
Uran är ett vattenlösligt radioaktivt grundämne. Utvinningen kräver starka kemikalier. Varje ton uranoxid som utvinns skapar 27 ton koldioxidutsläpp och 2 400 ton radioaktivt slagg.
I dag ger turistnäringen i Finlands malmförande trakter fler jobb än gruvindustrin. Men näringen för ett evigt krig mot gruvprospekteringen.
Gruvbolagens intressen är väl tillgodosedda i finsk (och även svensk) lagstiftning, medan ingen bevakar andra företags eller enskildas intressen.
Nu visar tv i Finland ilskna markägare och miljöaktivister som demonstrerar vid katastrofgruvan. Arbets- och näringsministeriet konstaterar att verksamheten inte kan fortsätta i nuvarande form. Enligt kanslichef Erkki Virtanen vid arbets- och näringslivsministeriet har det skett ”en stor miljöskada och branschens rykte har lidit omätbar skada”.
Antagligen är det tvärtom. Det är naturen som lidit omätbar skada. Branschens rykte kan inte bli sämre än det redan var. Det obegripliga är hur gruvbolagen gynnas av lagarna.
Jag bor i Jönköping så jag delar verkligen din oro. Dessutom så skulle väl gruvan vara ganska nära Vättern också om jag förstod rätt? Man blir så förbannad över att rovdrift på landskap och människor får göras så lätt. Men det hade väl varit ett möte med företaget, länsstyrelsen och allmänheten? Vet dock inte vad som kom fram. Hur ska man organisera sig mot detta?
Det är sjukt och skrämmande. Har skrivit på namninsamlingen.
Gruvbolaget har fortfarande inte fått något tillstånd, så ingenting är klart än.
Men regeringen vill ju snabba på tillståndsprocesserna för nystart av gruvor i hela landet och jag är rädd för att allmänheten får för lite information för att bilda sig en uppfattning och helt plötsligt är allt klart för brytning och vi har inte haft en chans att säga vad vi tycker.
Dags att skapa lite opinion!