Några reflektioner om vad som sades under konferensen om jobben och miljön.

Ökad ekonomisk aktivitet har en stark koppling till ökat uttag av naturresurser är något vi vet, men är det så svårt att ställa om den trenden?
Vi har i Sverige en tradition av att ställa om, det har funnits ett rationaliseringsfokus som drivit på samhällsutvecklingen, nu måste vi ändra det till ett klimatfokus istället.
Staffan Laestadius professor i industriell utveckling vid KTH pratade om vikten av att bygga ut kollektivtrafiken och minska bilåkandet. Tekniken finns idag, vi skulle kunna använda det femte jobbskatteavdraget till investeringar. Om vi ska halvera bilåkandet, halvera energianvändningen och halvera användandet av fossil energi så måste vi tredubbla kollektivtrafiken. Vägutbyggnader behövs inte om bilåkandet samtidigt ska minska. På frågan om Socialdemokraternas inställning till förbifart Stockholm ville inte Magdalena Andersson (s) svara, då hon hävdade att beslutet redan var fattat. Lite fegt tycker jag, men kände mig uppmuntrad när hon bekräftade att Socialdemokraterna vill avveckla kärnkraften, om än i en ansvarsfull takt…. Då får vi väl ta henne på orden.

LO´s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vill se höghastighetståg som knyter ihop Stockholm, Oslo och Köpenhamn, det skulle innebära många nya jobb och marknader. Dessutom hävdade han att renovering av miljonprogrammets byggnader skulle ha en pay off-tid på 5-7 år och resultera i 30 000 nya jobb. Socialdemokraterna vill dessutom använda dagens Fas-3 pengar och resurser till det här arbetet.
Att miljonprogrammen läcker mycket energi är en utmaning men att dagens ROT-avdrag inte får utnyttjas till renovering av hyresrätter är ett problem. Idag kan man i sin bostadsrätt få ROT-avdrag om man bygger om badrummet men inte om bostadsrättsföreningen vill tilläggsisolera. Det påminner om förslaget på skatteavdrag för egen el-produktion som inte heller kan nyttjas i flerbostadshus.
Kanske kunde ROT-avdraget vara mer fördelaktigt och omfatta fler om det samtidigt syftade till att energieffektivisera?
Energieffektivisering nämndes också som den första, billigaste och sist påkomna energikällan, det är inte svårt att energieffektivisera, men det är komplicerat….
Det pratades också REP-avdrag alltså reparationsavdrag som skulle minska vår slit och slängkonsumtion, samt en idé om att IKEA borde hyra ut högkvalitativa kök istället för att sälja billiga slit och släng kök.

Hur ska offentliga aktörer kunna gå före i omställningen?
Anders Wijkman tryckte på att vi måste ändra regelverket för offentlig upphandling. Idag prioriteras lågt pris istället för bäst kvalitét för pengarna. Varför inte ställa krav på lokalt förankrade varor och tjänster som skapar arbetstillfällen i närområdet samt ett hållbart nyttjande av resurser? För att regelverket inte gynnar det. Det finns några goda exempel på kreativa offentliga upphandlingar i Sverige och det gäller att lära av dem. Men det är inte alltid tiden och resurserna finns i kommuner och landsting. Kanske är det där man skall satsa mer pengar i de kommunala förvaltningarna? Samtidigt som regelverket utvecklas.

Dessutom höjdes rösten för att kommuner måste få gå före när det gäller energikrav i nybyggnationer. Varför ska bara marknaden få ställa högre krav?
Ett annat problem vid nybyggandet av bostäder är kravet på p-plats för varje lägenhet, det gör det svårt för byggbolagen att bygga små lägenheter. Samtidigt som de boende kanske hellre vill ha en trädgård runt huset än p-platser…

Anna-Karin Hatt (c) Energi-och IT minister var också på plats och pratade om att man satsar 400 miljoner på miljöteknikstrategi för fler innovationer och 700 miljoner i en grön investeringsfond. Det låter bra tycker jag, men blir ändå lite misstänksam, jag skulle vilja veta hur mycket man samtidigt tagit bort. Så det inte blir som med klimatbiståndet som togs från det vanliga biståndet. Inga mer pengar alltså bara omfördelning.

Det finns en hel del att bita i och det är inte enkelt, men lösningar och förslag verkar finnas och tekniken som finns idag räcker långt.
Det är nu upp till oss väljare (som alltid) att ställa krav och rösta.

Så var rubriken i Naturskyddsföreningens programblad inför höstkonferensen. Frågeställningen för dagen var hur vi ska lösa jobbkrisen, samtidigt som vi löser miljökrisen.

Dagen var fullspäckad med bra talare och intressanta föreläsare.

Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson började med att sammanfatta läget och han påstod att tidigare har inställningen varit att det funnits en motsättning mellan miljö och jobb. Miljöproblemet har mötts av förnekande från näringslivet och med en gäspning från politikerna.
Så ser det tydligen inte ut idag (?). Få ifrågasätter att vi måste göra något, tekniken, lösningarna och viljan finns. Så vad är det som haltar?

Mitt intryck (som så ofta efter sådana här debatter) är att alla vill att någon annan ska göra mer.

Näringslivet kritiserar regeringen för att inte ge tydliga riktlinjer, långsiktiga krav och spelregler.
Det finns många företag som vill och gör, oftast med ett plusresultat.
Det finns också många politiker som vill och gör men det ”finns en ängslighet i det politiska samtalet idag.”
Är man rädd för att tappa väljare om man sticker ut.
Beror det då inte på oss väljare i slutänden, att vi inte är tillräckligt insatta i vad som håller på att ske och vad vi måste gör?
Klimatfrågan är en mycket viktigare fråga än tex invandringsfrågan, men det verkar inte så i den allmänna debatten, vid fikabord och privata tillställningar.

Svante Axelsson sa ” Vi har inga ledare som driver på arbetet i det här landet men om vi puttar på dem i rätt riktning så kanske de gör jobbet, så fortsätt att putta!”

Och det kanske är precis det som Naturskyddsföreningen och alla engagerade medlemmar gör bäst, puttar!

Det går att se alla talare under dagen på Naturskyddsföreningens hemsida om man missade livesändningen.

På fredag är det dags för Naturskyddsföreningens konferens om jobben och miljön, jag kommer vara där och blogga här.
Är du inte på plats går det att följa livesändningen på webben; http://www.naturskyddsforeningen.se/miljojobb

Apropå det här med jobben och miljön.
Jag är kluven.

I mitt arbete på Energikontoret möter jag många olika företag, främst små-och medelstora industriföretag och pratar energieffektivisering med dem.
Det känns som ett viktigt arbete. Miljöbalken är tydlig med att verksamheter inte får använda ”onödig” energi i sin framställning av varor.
Man ska tillämpa den bästa och energisnålaste tekniken och man ska sträva efter att använda förnyelsebara energikällor.
Men det är inte alltid så det ser ut.
Tur då att det är en positiv produkt jag ”säljer”, att företagen kan spara pengar samtidigt som de sparar energi.
Men investeringar kostar också pengar och det är inte alltid man har medel eller kan ta lån för något som tar några år att återbetala sig, även om man i slutänden tjänar på det. Där har vi det ekonomiska systemet igen, ofta handlar det om en ägare som vill ha plusresultat i kvartalsrapporten eller att man vill sälja företaget inom kort och göra en bra affär. Då ser man inte långsiktigt på energismarta lösningar.

Samtidigt som jag pratar energismart teknik med tillverkningsindustrin strävar jag efter ett enklare privatliv. Det är inte så att vi inte har någon teknik hemma men i allmänhet kan jag tycka att vi är alldeles för teknikfixerade i samhället. Det ska vara den nyaste telefonen, datorn, bilen…
När det ju egentligen inte är det vi mår bäst av.
Alla borde jobba lite mindre, ha lite färre prylar och umgås mer med varandra istället.
Det är en knepig situation, men jag tror på att dela på jobben och sluta konsumera så förbaskat….