Nu börjar snart sista jobbveckan på Falla.
Det känns lite sorgligt faktiskt, har trivts med jobbet.
Nu börjar grönsakerna bli skördeklara och det är inte så mycket att rensa längre.
Det kommer förmodligen bli mycket knäckebrödsbak för mig sista tiden, det har blivit min uppgift.
Att det är en aning ekonomikris i en del Eu-länder har jag ju förstått och i USA och på andra håll i världen med för den delen…
Men idag hörde jag på radion om att Schweiz hade problem, för där gick det för bra… ??? Valutan var för stark och då blev konkurrenskraften lägre jämfört med Eu-länderna… hur knepigt kan det bli…
Apropå de andra länderna i Europa tyckte någon expert att vi behöver mer av gemensamt politiskt styre i Eu, jag förhåller mig skeptisk.
Ett annat Eu-problem som verkligen oroar mig just nu är blåbären,,, eller snarare dvärgbandmasken som hittats hos våra svenska rävar.
Får vi i oss dess ägg genom blåbären kan de bilda en svulst i levern som inte går att göra något åt och är mycket smärtsam. Det kan gå många år innan man upptäcker den.
Jag vet faktiskt inte om jag vågar låta barnen äta blåbär i skogen, det går att värma upp dem, men hur gott är det, blåbär ska ätas färska.
Eftersom Sverige inte längre får ha kvar regleringen att alla hundar som kommer in i landet ska avmaskas kommer vi se mer av dvärgbandmasken i framtiden.
Det ska vara lika för alla, fler gemensamma problem!
Idag fick jag tummen ur och åkte till två byggvaruhus för att höra mig för lite om isolering.
Vill ju ha något sorts organiskt material i väggarna i mitt lilla vindsutrymme, som kan ta upp och avge fukt och inte innehåller gifter eller har krävt en massa energi vid tillverkningen.
Tror ni jag hittade något i bygghandeln?
Tror ni ens de visste vad jag pratade om?
Killen på första stället tittade oförstående på mig och jag försökte förklara att det kan vara träfiber, hampa, lin… alltså inte mineralull.
Han kollade på lagret och kom nöjd tillbaka; ”Stenull!”
Nja, nä, det är ju också mineralull…
Till nästa ställe jag kom blev de också fundersamma, men det var en snickare där som visste lite mer; Att det inte gick att få tag på cellulosafiber här i stan iallafall….
Men… han hade precis beställt hem linullsisolering och eftersom jag inte behöver så mycket kunde jag köpa lite av honom!
Ibland har man tur.
Blev glad igår när jag skulle göra sallad att ta med till årets Picnic och pop i mjölby hembygdspark och insåg att jag fick ihop allt grönt från trädgården; potatis, sallad, lök, bondbönor, sockerärtor, squash, mynta och persilja.
Toppade med lite köpt mozzarellost och drack hemgjort äppelvin till.
Funderar hur det kunde bli såhär.
Hur kan alla gå och tro att vår ekonomiska värld är den enda sanna?
Kan det bero på att alla tror att någon annan vet bättre och följer strömmen?
Att vår tillväxtsaga började någon gång på 40-talet har jag skrivit om tidigare, att det sedan hänt en massa saker de senaste 70 åren som spätt på den här berättelsen och gjort att vi målat in oss i ett hörn som är svår att ta sig ut från gör inte att vår verklighet är sann.
Jag tror finansbubblan är just en bubbla.
Alla köper och lånar så länge vi tror att allt går upp, tillväxten, BNP…
Men BNP är bara ett mått på hur snabbt vi kan omvandla naturresurser till skräp.
BNP mäter inte hur väl ett land brukar sina naturresurser, utan förbrukar.
Kritik man kan få utstå om man motsätter sig den ekonomiska tillväxten och vår förbrukning är att man vill tillbaka till grottstadiet.
Ok, om det är det enda möjliga för att behålla vår miljö och ekosystemen. Men jag tror det finns andra vägar.
Först och främst måste vi se till att gå från ett produktionssamhälle till ett tjänstesamhälle.
Fler måste producera mat på ett hållbart sätt. Vi kan inte ha så många prylar, vi kan inte jobba lika mycket och ha lika mycket pengar.
Pengar som tillslut inte är värda något då det inte finns mat att köpa för dem.
Fler måste ägna sig åt att laga hållbara saker som kan återanvändas och fler måste lägga tid på sociala kontakter för att bli mindre sårbara och ensamma.
Jag tycker inte att det låter alltför smärtsamt, men det kräver ett annat tänk.
Länk till; Omställning Sverige.
…vedtrave.
I övrigt har vi mest tagit det lugnt här hemma i veckan, träffat lite kompisar och badat.
Efter en vecka har vi kommit in i bra ledigrutiner och jag kan njuta av semestern, det är lite svårt i början…
Har man ingen egen får man låna kompisens man…
Fick hjälp med att mura i kakelugnen.
Jag har varit på den själv tidigare för den har ju börjat falla sönder inuti, det blev inte så bra, men tillräckligt för att klara vintern.
Sen fick jag veta att jag absolut inte får mura med vanligt eldfast bruk, det ska vara lerbruk så man, när man ska sätta om kakelugnen, kan knacka isär den. Därför har jag lagt ner projektet.
Sätta om den måste jag göra men har inte råd just nu.
Jag ändrade mig angående bruket när jag fick höra resonemanget att man gott kan köra på vanligt bruk därför att man ändå knackar bort och kasserar ”innanmätet” i kakelugnen, det som är viktigt att behålla intakt är kakelplattorna på utsidan det är ju dem man ska återanvända.
Vet inte om det här var en bra eller dålig idé, det återstår att se, men nu klarar jag mig nog en vinter till och har fått lära mig några bra handgrepp vid murning.
Tack Anna för lånet!
Idag har jag ökat på mitt lilla land inför nästa sommar.
Först fräser jag sönder grässvålen med jordfräsen, sen vänder jag med spade så gott jag kan och täcker med allt möjligt organiskt material, den här gången blev det resterna av min gamla halmbal. Så får det ligga till nästa år, då får jag bearbeta jorden lite till.
När jag ser mina idylliska bilder på barnen i trädgårdslandet går tankarna oundvikligt till alla barn i somalia och reportaget i morgonens tidning.
Flera hundra tusen människor på flykt i Kenya, mängder med undernärda barn utan hem, över 3 års torka och inbördes stridigheter om makten…
Inser att min egen ekonomiska situation verkligen är relativ.
Men vad ska man göra? Skicka sina sista slantar till någon hjälporganisation eller en symbolisk summa för att döva sitt samvete…?
Sluta tänka på det som är jobbigt och njuta av hur bra man har det själv?
Jag tror på en kombination, hur vi lever här i väst hänger ihop mer än vi tror med människors lidande i andra länder.
Koldioxidutsläpp påverkar klimatet, klimatet påverkar regn och torka.
Utan att ha någon djupare inblick i det politiska läget på afrikas horn misstänker jag att maktkampen handlar rätt mycket om pengar och naturtillgångar. Ofta är bolag och intressen i väst/nord inblandade i sådana affärer.
Det här med tillväxt… den eviga tillväxten som är sååå bra, hur är det egentligen?
Jag har en känsla av att vi lever på en planet med begränsade resurser…
Kan vi då ha en ekonomi som ständigt ökar?
Om bankerna kan blåsa upp den ekonomiska bubblan genom att ”tillverka” pengar, när de lånar ut mot ränta, lånet räknas sedan som pengar i bankens ekonomi och värdet av räntan måste tillverkas genom ökad konsumtion, som i sin tur bygger på att alla antar att tillväxten kommer öka (i all evighet?)
Mer varor, mer pengar i omlopp, vilket innebär att fler naturresurser utnyttjas, fler människor exploateras, fler ekosystem tärs på.
Är räntan verkligen hälsosam?
Vi är alla en del i det här, själv har jag ett lån på mitt hus, jag amorterar inte ens just nu när jag pluggar.
Räntan betalar jag varje månad.
Dessutom skaffar jag mig fler skulder i och med mitt studielån…
Jag är också med och bidrar till tillväxten.
Men,,, idag har jag fixat medlemskap åt mig och barnen i JAK-banken.
En kooperativ bank som inte drivs av vinstintresse och är utan ränta, det ni!
I framtiden kanske den största miljönyttan man kan göra, är att göra sig skuldfri och faktiskt leva på det man har.
En stor omställning för många, även för mig.
Idag vigdes Matilda och Jon hemma i sin trädgård, båda engagerade miljöpartister i Tranås (av Anja även hon miljöpartist.)
Kan det bli mer grönt?
Matilda har sytt och broderat klänningen och västen och tillverkat sin brudkrona av återvunnet material.
Direkt efter vigseln planterade brudparet ett vårdträd.
