Det är inte så svårt att leva ”hippi”/miljövänligt liv när man är hemma hela dagarna och bor i hus på landet.
Men det är annorlunda nu. Barnen börjar bli större, jag jobbar heltid, jag ska snart flytta till lägenhet.
Häromdagen fann jag mig själv väldigt involverad i Let´s dance (sånt är viktigt att följa när hela skolan pratar om det på måndagen…) och nästan på väg att ringa och rösta fick jag slå mig själv på fingrarna.
Jag bryr mig inte!
Men det är så lätt att bli meddragen.
Hur går tankarna hos alla dem som tittar mycket på liknande program och sedan bara läser kvällstidningar där allt ältas igen?
Om det dessutom är det enda som diskuteras på fikarasten på jobbet…
Klart det är lätt att skita i allvarligare problem runt om i världen.
Dagen efter blev jag påmind av en vän på telefon att det faktiskt var Earth Hour (hur kunde jag glömma?)
Släckte tvärt alla lampor och satte mig i soffan, vad skulle jag nu hitta på?
Somnade! Kl 20,45.
Känner mig ibland rätt usel och att jag har tappat fokus.
Men samtidigt måste jag ge mig själv lite cred;
Det är skönt att man har en del rutiner och värderingar ganska så klara för sig, speciellt när vardagen snurrar fortare och fortare.
När jag fick min första riktiga månadslön var min tanke att jag skulle ta ett varv på stan och ”unna” mig något nytt till garderoben, det behövdes visserligen men varför skulle jag inte fortsätta handla på loppis bara för att jag plötsligt hade pengar?
Så det gjorde jag.
Och varför inte fortsätta odla bara för att jag ska bo i lägenhet?
Skaffade kolonilott.
Att prioritera kravmat kommer jag fortsätta göra, både för barnens, smakens och miljöns skull.
Mitt nästa problem kommer att bli komposten. Får väl ta med alla rester till jobbet.
Men hoppas att jag å andra sidan kommer cykla mer när jag har lite närmre till allting.
Det är inte lätt att vara miljösmart.
Och det är verkligen inte lätt att alltid vara lika engagerad…