Kategori: Funderingar

fairtrade dagen igår…

Det var trevligt att stå och dela ut rättvisemärkta bananer, många kom förbi och pratade.
Kommunen fick också ta emot diplom av Faitrade Sveriges  generalsekreterare Helena Markstedt, som pratade tydligt och entusiastiskt om hur viktigt det är att välja i affären om man vill hjälpa arbetare i andra länder. (Och även miljön)

Synd bara att det endast var kommunalrådet som fick komma upp på scen och svamla ihop något sorts tacktal… insatt var han inte…
Att han började prata om pengars makt och fick det att låta som något sorts bistånd vi ägnar oss åt när vi köper rättvisemärkt tyckte jag var dåligt, att ”det viktiga är utbildning och det bidrar vi till”, kändes lite vilseledande.

Att handla fairtrade innebär iallafall för mig att jag hjälper till att ge producenter makt över sina liv.
Att de kan leva på den lön de får för sitt arbete.
Och i förlägningen ge sina barn utbildning OCH har chans att vidareutbilda sig själva är förstås viktigt, men inte huvudpoängen.

Många tankar snurrar i mitt huvud just nu om folkhälsa, miljö och faitrade, men jag skriver inget nytt inlägg då jag har stött och blött det här så många gånger utan kör en favorit i repris från förra året.

inspiration

Tänk vad några utvecklande samtal kan göra.
Har känt mig lite deppig ett tag eftersom jag förmodligen kommer vara utan jobb efter nyår.
Rås gård kommer med stor sannolikhet övergå till socialförvaltningen och ½ tjänst dras in, verksamheten kommer få en ny inriktning och ingen plats finns för mig. I värsta fall.
Synd eftersom jag trivts bra med jobbet där.

Men nu har jag några nya uppslag och känner mig lite inspirerad igen.
Jag vet inte riktigt var jag får kraften ifrån, men oftast så klarar jag mig och kommer dit jag vill, även om det kan ta lite tid ibland.

Jag brukar tänka; ”Allt jag behöver kommer till mig!” en affirmation som en fd kollega lärde mig.
Den gör mig lugn.

anksoffan

När jag skaffade ankor istället för höns fick jag veta att de inte flög så mycket utan mest gick omkring på marken och man behövde bara bygga låga staket om man ville hålla dem utestängda från exempelvis trädgårdslandet.
Ändå vingklippte vi dem i somras.

Men det var ingen som berättade att de hoppar ganska bra…


Så här sitter de ofta och tittar in genom fönstret.

Tur de kan läsa, så de sätter sig på rätt soffa….


Frågan är bara hur jag ska göra nästa sommar när resten av utemöblerna kommer ut.
Det hade ju varit lugnt om de var rumsrena, men det är de ju inte.

Känns grymt att bygga en liten hage nu när de är vana att gå som de vill.
Svårt också att göra sig av med dem, de är ju rätt sköna, och minst sagt sällskapliga.

deppigt i matbutiken

Till jobbet köper vi in rätt mycket filadelphiaost för att glasera våra kakor som vi bakar.
I början av året blev jag glad för det hade nyss kommit en krav-märkt filadelphia som jag har köpt sen dess.
Men för ett tag sen fick jag höra att den utgått från sortimentet på Coop.
Så jag åkte vidare till Willys för att bunkra lite, men slut även där…

Då frågade jag och nej, den har utgått ur Axfoods sortiment, men sen sa hon i butiken något mycket märkligt;

”Fast det kan ju hända att de säljer den ekologiska ändå fast det inte står på”

”Jaha men varför då, det verkar ju onödigt”, tyckte jag.
Eftersom jag jobbar i ett kravcertifierat kök så är det ju viktigt för mig att varorna är certifierade.

” Jo, men du vet att om det är Krav märke på en vara så kan den vara ekologisk fast det inte står ekologisk.”

”Öh,,, ja? Krav betyder ju att det är ekologiskt” tyckte jag igen och blev inte ett dugg klokare på vad hon menade.

” Ja, just det, men alla vet inte det så då tror de att det inte är ekologiskt bara för att det inte står, fast det finns ett kravmärke.”

”Va? Jag trodde Krav hade ganska stor igenkänningsfaktor och att folk vet vad det står för…det har ju gjorts undersökningar på det”

”Jo, men då är det ju bara några stycken som tillfrågas, inte 9 miljoner direkt… ”

Och visst hon kanske har en poäng där, Willys stamkunder kanske inte har en aning om att Krav alltid står för ekologiskt… och inte personalen heller…
Därför passade jag på att informera om att alla varor som säljs som ekologiska måste vara certifierade på något vis, Eu-ekologiskt gick jag inte in på…

En annan ful sak, som jag gick på nästa i personalen om, var det här Willysmärket Garant som är ganska nytt.
Jag trodde att det alltid skulle stå för att varan var ekologisk ungefär som Coops Änglamark eller Icas I love eco, men nej så är inte fallet.
Nu hittade jag en massa varor som hette Garant och inte var eko… men det kunde inte den anställda svara på varför det var så.
Fast jag drar ju mina egna slutsatser; för att sälja mer!
Synd bara att inte Willys är konsekventa, inte konstigt att deras kunder är förvirrade…

Och filadelphian då?
Jag köper kravmärkt mascarponeost på Coop istället, det går lika bra.

energispartips!

Jo, det börjar bli kallt, men än så länge klarar jag mig på att bara elda, har satt igång elementet på toaletten bara.

Men idag fick jag nog bästa tipset av kommunens Energi och klimatrådgivare Martina (henne kan man konsultera gratis).

Om man vill ha det varmt och skönt hemma ska man bjuda hem en massa folk, hela tiden!
Helst ska alla sova tillsammans också som de gjorde på Emil i Lönnebergas tid…
Men vi kom fram till att det kanske är lite påfrestande i längden.

vardagsgnäll och en härlig helg

Hela september har varit fullknökad med jobb, mycket helger och kvällar.
Jag har varit gnällig och tråkig, kommit in i någon sorts vardag…
Känns som jag lagar samma mat till alla gäster, (de har uppskattat den, jag har ju inte samma gäster varje dag…)
Men jag har inte tyckt det varit så kul.
Att laga mat hemma har jag inte alls haft lust med.
Senaste tiden har jag mest gått runt och frusit för jag glömmer bort att äta eller är inte sugen.

Men förra helgen hade vi ett stånd på Närodlarnas marknad i Tranås och sålde våra grönsaker, jag tror det var då det började vända, min inspiration.
Det är ju så roligt att träffa likasinnade och stå och prata, mat miljö och odling.
Det är det jag saknar mest med butiken. Många gamla kunder fick jag träffa också.

Sen på onsdagkvällen hade jag en vegetarisk kurskväll för Trädgårdsföreningen.
Så livgivande, laga mat och prata mat. Det trivs jag med!

Idag har jag tagit en heldag i trädgården i det fina vädret.
Plockat upp alla gamla äpplen och klippt gräset en sista gång.
Röjt i mitt fallfärdiga garage så jag kan få in bilen där. Täckt utemöblerna med ett gammalt partytält i brist på presenning.
Sågat fler grenar i äppelträden och grävt ur kökskomposten och gjort en fin kompostlimpa.
Samt hjälpt tjejerna när de byggde koja i syrenhäcken.
Nu känns det som jag är redo för en ny vecka.

apropå pengar…

Jag är mycket nöjd med det ekonomiska läget just nu, (än så länge har jag ett jobb och vinterns elräkningar har inte börjat dimpa ner än)

Jag har råd med allt jag behöver. Observera; behöver.

Jag behöver ingen thailandssemester, ingen platttv, ingen ny mobiltelefon, ja ni hajjar.

Det jag behöver just nu är mat och bensin (tyvärr) för att komma till jobbet.
Utöver det, pengar till olika försäkringar, dagisavgift, a-kassa, el och renhållning.
Men det betalar jag med glädje, för vad vore alternativet?

Ibland unnar jag mig faktiskt att shoppa, men då blir det på loppis, bra för miljön, bra för plånboken.
Köpte en vinterjacka till mig själv för 60 kr, jeans samma peng väska 20kr, vinterkläder till två barn 100 kr. Alla mina ”nya” möbler till huset är dessutom begagnade.
Det går att leva billigt, bra och hållbart!
Och vara jäkligt tacksam att det finns skyddsnät i samhället!

glad att jag betalar skatt!

Igår såg jag en deppig bild på en verkstad; Måndag, tisdag och onsdag går till skatt!

Jaha, och vad får man för den?

Igår bröt stortjejen armen, bara att åka in och gipsa, kostnadsfritt.
Förra veckan hade hon ramlat och gjort illa benet, besök på vårdcentralen, kostnadsfritt.
För två veckor sen skar sig lilltjejen i fingret och fick sy några stygn, kostnadsfritt.

Varje dag går de i skolan och får både kunskap och mat, kostnadsfritt.

Allt det här och mycket mer är jag glad att jag bara ”får” för min skatt, lätt att glömma, värt att påminna sig ibland….

val val…

Ja, det närmar sig.

Själv är jag med som 6:e namn på miljöpartiets lista till kommunvalet.
Jag har aldrig förr intresserat mig för partipolitik, men det är på något sätt oundvikligt när man av bara farten är engagerad. (Och miljöpartiet stämde bäst överens med mina värderingar.)

Allt är väl egentligen politik eller?
Iallafall allt idéelt arbete.

Min lilla ekobutik handlade också om att påverka folk på ett sätt som jag tyckte var bra och brann för.
Nu jobbar jag på ett ställe där jag har chans att inspirera folk.
Dessutom försöker jag göra mitt bästa i kommunens folkhälsoråd.

Att inte bli meddragen i valhysterin är då oundvikligt.

Det är spännande och kul tycker jag, att få se hur saker och ting fungerar politiskt, iallafall på kommunal nivå.

Men vad jag inte orkar med, insåg jag när jag idag zappade runt lite på tv var alla valdebatter.
Varför kan inte folk bara vara överens, eller åtminstone säga sitt bara en gång (utan försköningar) och sen hoppas att allmänheten litar till sitt goda omdöme och gör sina val.

Men det blev så uppenbart när folk på stan utfrågades om vad välfärd är…
Oroväckande många visste inte vad de tyckte…
(Det är väl därför det måste tjatas så mycket….)

Min uppfattning; Solidaritet, att ALLA gör så gott de kan, med goda intentioner och att vi alla bidrar till att det finns ett socialt skyddsnät som fångar upp när någon inte kan eller orkar.
Alla måste få ha det ungefär lika bra vart man än står i livet och vilken situation man än befinner sig i.

hemmastad

börjar jag bli.
Tjejerna har hjälpt till den här veckan, att skapa ett hem.

 

 

Blodlönnen vid fikabordet börjar slå ut sina blad och är nästan helt vinröd nu, så vacker.

Idag har vi tvättat den lilla gröna bilen… En kompis har en precis likadan som är ombyggd till biogasbil.
Kanske man ska fundera på nu när det börjar närma sig biogas i vår stad.
Åtminstone en mack har ansökt om att få sälja biogas.
Men eftersom hela bagaget går åt till tanken isåfall, så vet jag inte riktigt hur vi skulle få plats… tycker det är lagom trångt som det är.
Apropå bilar så är en av mina önskesaker högt upp på listan en dragkrok…