Hur då? Del 3

Idag skriver Matilda Forsärla, gruppledare för Miljöpartiet i Tranås om sin tankar på temat klimat, ekonomi och framtiden. Matildas blogg hittar ni här; Matildas krypin.

Jag tror att lösningen är minst tredelad. Det handlar om kunskap, vilja och tid. Alla delar är lika viktiga för att lyckas att ställa om vårt nuvarande slit och slängsamhälle till ett hållbart samhälle.
För att kunna lösa de svårigheter vi som samhälle står inför behövs därför kunskap. Både teoretisk men framförallt praktisk kunskap. Frågor som ”Hur påverkar mina val planeten?” leder till ”Hur kan jag leva ett mer ekologiskt hållbart liv?” som sen resulterar i allt från ”Hur kan jag odla mer mat själv?” ”Hur stickar jag en tröja av den ullen som jag kan få från grannen?” till ”Hur bygger man en solfångare?”.
Har vi kunskapen att leva ett mer hållbart liv? Tyvärr tror jag många saknar kunskap, men det är ju något som går att ändra på OM man har två saker, vilja och tid. Vill vi inte ställa om samhället eller lära oss mer kommer vi såklart inte att göra det. Har man dock viljan så måste man också ta sig tiden att lära sig och ställa om.
Hur mycket det än skulle behövas kan vi inte ställa om hela samhället på en natt. Kunskapen måste nå ut och det tar tyvärr tid. Ibland kan det också vara svårt att se tidsvinster i de miljöinvesteringar man gör. Jobbar man heltid kan det kännas bökigt att få tiden att räcka till om man också ska odla sin egen mat, göra sina egna kläder, cykla istället för att ta bilen eller bygga sina egna energieffektiva hus. Ser man dock till hela kedjan blir det oftast billigare att göra själv än att köpa. Och vad gör du av alla dina pengar som du tjänar på att jobba heltid om du inte har tid att leva? Kanske funkar det bättre att jobba deltid och odla mat själv t.ex.?
Jag tror att en omställning inte bara är möjlig utan helt nödvändig och jag tror också att omställningen börjar hos varje individ. Det behövs kunskap, vilja och tid och förhoppningsvis kommer människor i större utsträckning fråga sig själva ”behöver jag verkligen det här eller är det bara ett behag?”.

Urangruva nära Vättern?

Det känns minst sagt obehagligt att det är på gång att startas upp en gruva alldeles vid Vätterns östra strand, vid Uppgränna.
Inte långt från mitt hem.

Det är ett kanadensiskt bolag som har ansökt om att få bryta ovanliga jordartsmetaller, sådana som används mycket av i den moderna teknik vi har runt omkring oss idag och som även hjälper oss att ställa om till ett mer energisnålt samhälle med förnybar energi.

Men en gruva är en smutsig verksamhet som hanterar en hel del kemikalier som riskerar att läcka ut i grundvatten och i sjön.

På jobbet har jag en kollega som bor precis granne med platsen där den tänkta gruvan skall ligga. Om det blir verklighet kommer hon få en jättestor sandlåda med uran vid tomtgränsen. Det finns nämligen både Uran och Thorium i berget, (Thorium är ett av de farligaste grundämnena som finns, med en halveringstid på 14 miljarder år!)

Men vad som är än läskigare är att man får ta hand om uran som en biprodukt i gruvdrift.
Så har skett i den Finska nickelgruvan i Talvivaara som i all tysthet har gått över till att bli en urangruva, Europas största sådana.
Där lovade den australiensiska ägaren att alla skador och farliga utsläpp skulle begränsas till gruvområdet men efter tre års gruvdrift kan man nu mäta upp föroreningar i en 11 mils omkrets runt gruvan!
Jag bor mycket närmre än 11 mil från Uppgränna och hur är det tänkt för Vättern som ligger bara 1,5 km från det tänkta gruvområdet och är en viktig dricksvattentäckt med en omsättningstid på 60 år… och alla som bor i området där?

Visst kan en gruva ge arbetstillfällen, men om man ser på gruvan i Finland så gav tydligen turismen i området fler arbetstillfällen än gruvan gör idag… och pengarna man tjänar på gruvan kommer ju knappast stanna i Sverige eftersom företaget är Kanadensiskt…

Allt det vi behöver använda mineralerna till då, är det rättvist att inte vi ska dra vårt strå till stacken utan förlita oss på utvinning i Kina eller Afrika (där miljöförstöringen är ännu värre)?

Jag vet inte, men en tanke vore ju att vi börjar återvinna och återanvända både gamla prylar och delar i gamla prylar mycket mer.

Om man vill läsa mer om Vättern och gruvan där kan man besöka Rädda Vätterns hemsida; http://www.aktionraddavattern.eu/
Där finns även instruktioner om man vill skicka en erinran/protest till berörd myndighet, det går inte att länka men titta på undermenyn ”Bergsstaten”.
Men det är bråttom senast den 23 november måste erinran vara inne!

 

 

Hur då? del 2

Dagens tankar om hur vi gör för att möta framtiden kommer från Carlos Pettersson, projektledare på nystartade Energikontor Norra Småland i Jönköping.

Mina tankar om framtidens ekonomi är väldigt visionära och handlar om att människan inte är så utvecklad som civilisationsvarelse. Vi behöver bygga system som hjälper oss ”stenåldersfolk” att värdera, prissätta och kontrollera naturresurser. Svårt att skriva om lite kort, men det innefattar hjälp av artificiell intelligens kopplat till styrsystem som länder ställer upp tillsammans. Visionärt och lite scifi kanske, men hur hanterar vi ett system (jorden) när vi är organiserade på landsnivå? Vi behöver lyfta oss över nation, kultur, religion och se helheten. Vi talar kanske om ett samhälle som har överlevt oss flera hundra år i framtiden, om vi ens kan komma dit.

Hur då? del 1

Först ut som gästtyckare på temat Hur gör vi då? är Kew Nordqvist miljöpartist från Tranås, med en plats i riksdagen och miljö- och jordbruksutskottet.

Tyvärr tror jag att framtidens klimathot redan är här. Förändringen smyger sig på oss.
Vi märker inte så jättemycket, men tittar vi bakåt märks det.
Likaså syns ju förändringarna där systemet är svagast, långt norrut.
Dessutom noterar vi alla häftigare, nyckfullare väder. Såväl stormar som torka eller skyfall.
Det ekonomiska system vi lever i är fortfarande samma blandekonomi, kapitalism med statlig justering.
Det knakar i fogarna och det talas om olika bubblor. Systemet har visat sig segt, så när kollapsen kommer vet ingen, bara att den kommer.
Jag tror att oljebristen blir den utlösande faktorn.
Hur möter vi detta? Tyvärr har jag inget bra svar. Det vi kan se, är olika lokala system med byteshandel och lokal valuta. Bla i Storbrittanien.

Det är väl lite av mina tankar, rätt pessimistiska sådana.
Ska jag vara optimistisk ligger hoppet i det lokala samhället och med lokal alternativ produktion av både energi och mat…

Hur gör vi då? Samlar tankar.

Nästa vecka ska jag till Stockholm för Naturskyddsföreningens konferens; ”Hur gör vi då? ekonomin, klimatet och framtiden”

Vad jag tycker om vårt ekonomiska system och ifall det är hållbart eller inte har jag skrivit om många gånger tidigare. Bland annat i det här inlägget; om finansbubblan och här; om vår tillväxtsaga.
Svaret på frågan hur vi ska göra för att gå vidare är inte enkel och jag tror inte att det finns en sann lösning, hela min blogg handlar ju om små saker man kan göra (eller inte göra) för att få en mer hoppfull framtid.

Men eftersom det normalt alltid är jag som skriver här så tänkte jag att miljöengagerade människor i min omgivning skulle få komma till tals genom ett kort inlägg om ämnet.
Det kanske inte alltid är färdiga tankar som presenteras, men man kan få idéer att spinna vidare på, kommentera gärna om du har en åsikt på temat.

Vi kör det första inlägget i nästa post.

 

Hur mycket energi?

I en text på tidningen Effekts hemsida förklarar David Jonstad begreppet EROI energy return on invested. Hur mycket energi man får tillbaka jämfört med hur mycket man stoppar in.
När olja började utvinnas var det förhållandet ca 1 på 100, alltså man fick ut 100 gånger mer energi än man satsade för att kunna utvinna den fossila energin som idag driver vårt samhälle till stor del.
Förhållandet vid oljeutvinning idag är i USA 1 på 18… En rejäl minskning alltså och svårare kommer det förmodligen bli, man får borra djupare och djupare.
Det är dags att ställa om. Vi kan inte förvänta oss att ekonomier ska fortsätta öka som de hittills har gjort.
Jag tror på att vi måste använda den energi vi har till viktiga saker. Visst är det olika vad personer anser är viktiga saker. Men man kan ju börja med sig själv.
Fundera nästa gång; behöver jag? Eller vill jag bara ha?

Varmt iallafall

I mitt hus finns det två sovrum och fyra små oisolerade vindar som går att möblera på övervåningen.
En av vindarna försöker jag renovera och isolera, men det tar lite tid.
Två av de andra använder barnen som rum (tidigare bodde mina klasskamrater där).
Barnen fick använda rummen på sommaren och sova ihop i ett av de större rummen på vintern. Men nu har jag inga inneboende längre, barnen har boat in sig ordentligt och vill inte flytta ut på vintern.
Men det är lite väl dragigt i de små rummen så nu har jag investerat i oljefyllda elradiatorer i dem.
Tyvärr har jag ju inget vattenburet system.
Mest tänker jag att de ska motverka kallraset från fönstren, värmen räcker ändå ganska bra från kakelugnarna på nedervåningen, som än så länge är min enda värmekälla.
Men det känns varken miljösmart eller modernt att köpa nya elelement… Eller som en kompis uttryckte det ”Men vad pinsam du är…!”
Håller med, en energikonsult med direktverkande el…hur låter det?

En ros till…

Julia Snive, som höll en fantastisk föreläsning i församlingshemmet i Tranås igår.

Hon berättade om sina resor i Afrika och barnhemmen som hon stöttar ekonomiskt och besöker för att hjälpa till och för att umgås med barnen.
Dessutom dansade hon afrikansk dans för oss.

En inspirerande kväll som påminde oss om att vara tacksamma för det vi har här i livet.

 

Fast Julia har ju själv sagt att hon inte vill ha några rosor eftersom hon med egna ögon sett hur de odlas och hur mycket odlingarna förstör för lokalbefolkningen.
Jag hoppas att en ros från min trädgård i digitalform är ok?

Hur gör vi då?

Tågbiljett är bokad sen länge och idag fick jag veta att jag fått en blogbiljett till Naturskyddsföreningens konferens om ekonomin, klimatet och framtiden ”Hur gör vi då?”.

Så roligt och ärofyllt!

Spännande med så många bra talare och intressanta personligheter under en och samma dag, missa alltså inte http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/Hurda/

Konferensen är i Stockholm den 23 November, sista anmälningsdatum den 9 November.

vad är mest klimatsmart

Idag jobbade jag till 16.30, sen åkte jag hem i 1½ timme för att elda.
Det var 16 grader i huset…
Hann äta lite mat och släppa ut katten.
Sen åkte jag tillbaka in till stan igen för ett möte med våra sammarbetspartier i kommunen.

Jag har fortfarande inte satt igång några av mina elradiatorer i huset (förutom ett litet på toaletten som blir så kall).
Men, undrar jag, hade det varit smartare att sätta igång elvärmen i huset och struntat i bilresan fram och tillbaka på drygt 3 mil rent miljömässigt eller är en bilresa med bensinbil kombinerat med vedeldning bättre ur klimatsynpunkt (jag har ju förnyelsebar el, men den är direktverkande)?

Det här borde jag kunna räkna på, men,,, det får bli en annan gång.
Jag fick iallafall varm mat lagad på egna grönsaker från trädgården och katten blev glad.