återvunna elprodukter exporteras till kina

Jag vill bara länka till den här artikeln i gårdagens DN.  Läs det om du tror att du är  duktig för att du återvinner dina elprylar. Det är inte klart för att det hamnar på återvinningsstationen. Här kommer termodynamikens första huvudsatsats in igen: ”Ingenting försvinner allt finns kvar” (…och ställer till oreda någon annanstans.)

Det enda vi kan göra är att konsumera mindre!
Själv går jag och drömmer om en laptop tex, men hur viktigt är det, egentligen? Och varför ska jag köpa nytt när jag har något som redan fungerar? Men det är det där begäret som så många brottas med. ”En större TV, en häftigare telefon, då blir nog livet MYCKET bättre…”

Boktips

makten-over-maten.jpg 

”Makten över maten med mudimums-guiden 2007”, så heter en liten skrift från Miljöförbundet Jordens vänner.  På Luft till salu tipsades det om denna ”bok” och jag köpte den med detsamma.

Ett kapitel handlade om matbutikernas egna märken och vad det ställer till med. Intressant eftersom jag tidigare skrivit om min skepsis för Icas ekomärke fast inte riktigt vetat vad det är jag inte gillar. 

Kapitlet heter ”med egna märkesvaror flyttar makten” och beskriver att handeln får en allt starkare ställning på bekostnad av livsmedelsproducenterna, och när handelns inflytande ökar introducerar den sina egna märkesvaror (det är internationellt dokumenterat). 
I sverige var 16,5% av allt som såldes i detaljhandeln egna märken (2006) en fördubbling på 5 år.

Pga av konkurrens från EMV (egna märkesvaror) förlorades 2200 arbetstillfällen i sverige på 5 år (enligt Livsmedelsarbetareförbundet.)
De egna märkena gör att industrihanteringen av livsmedel globaliseras snabbare, produktionen flyttas dit där det är billigast. Kontrollen över maten försvinner allt längre bort.

Det finns en bok i ämnet som heter ”Billig mat-en dyr affär” av Gunnar Brulin. Kanske man ska läsa.

Vill man köpa ”Makten över maten med Mudimums-guiden” gå in på www.mudimums.se
Titta även in på Jordens vänner.

(Mudimums står för Mat Utan Djurindustri-Mat Utan Multinationella Storföretag)

vad är det här?

Vispgrädde kan man tro….

vispgradde.jpg

Jag fick hjälp att handla i helgen och beställde vispgrädde och fick det här. Något jag själv aldrig skulle köpa då det förutom grädde på 36% fetthalt även innehåller stabiliseringsmedel E 407 (karragenan) som misstänks i stora mängder kunna orsaka allergiska reaktioner, tarminflammation, fosterskador, leverskador och cancer.
Dessutom är produkten värmebehandlad  med ESL metoden, säger mig ingenting, men det gör att den håller 40 dagar! Smått onaturligt tycker jag.

Innehållet åkte ut i vasken…

släck lyset

Ikväll kan man vara med i WWFs kampanj Earth hour för att uppmärksamma energianvändning och klimatförändringar. 
Hur gör man?  Släck lyset en timme klockan 20.
Tom kungen släcker slottet, men stockholm stad är inte intresserade att vara med. Överhuvudtaget är svenskarna dåligt engagerade, jämfört med andra länder.
Jag ska iallafall släcka. Passar bra när jag förmodligen ändå kommer somna då. (Influensan har satt sina spår…) 

Vad ska man tycka?

Var på Ica häromdagen och det har bokstavligen exploderat där. Det fanns ekomat på varenda hylla. Icas eget märke. Det var lätt att fylla en korg. 
Men jag känner mig lite kluven. Jag får inga bra vibbar av att Ica nu har kommit på att det går att göra profit på ”ekotrenden”.
Rent intuitivt handlar jag ändå hellre saltå kvarn eller liknande än det som är storuppköpt av Ica.
Det känns inte heller riktigt ärligt när alla förpackningar är lite mindre än jag är van vid, vilket gör att man tror det är billigare. Jag ska ta en rejäl jämförelse med kilopriset någon dag. 
Tex är aprikoserna packade i påsar på 175gr, jämfört med saltås på 250gr. Kikärterna väger bara 400gr jämfört med saltås ½kg.
Sen undrar jag varför man blir vit om händerna när man skalar Icas ekologiska apelsiner?!

 Nåja jag kanske är nojjig, man borde väl vara glad när nu Ica har fått arslet ut och börjat satsa på ekologiskt, men jag kan inte bli kvitt känslan.
Varför är man så hänvisad till toppstyrda storföretag?
Förmodligen vårat eget fel….

penicillin eller ej?

Igår åkte jag in till vårdcentralen efter 5 dagar med hög feber och hosta. Funderade på om det kanske kunde vara lunginflamation eller något som måste behandlas.
Doktorn lyssnade lite och tittade mig i halsen, kunde inte konstatera något men sa: ”Jag skriver ut lite antibiotika åt dig….”
Jag skulle gladeligen ta emot det om det gjorde mig frisk, men annars, nej.  Så jag frågade: ”Måste jag äta det för att bli frisk?”
”Hm, vi gör så här” tyckte doktorn ”vi tar sänkan också.”

Så ett stick i fingret och 10 minuter senare kunde det konstateras att jag ”bara” hade influensa som är ett virus, alltså hjälper inte antibiotika…
Hade jag inte frågat hade jag petat i mig piller som hade ödelagt mitt imunförsvar, kanske  bidragit till fler resistenta bakterier men inte hjälp mig att bli frisk!

Jag undrar hur mycket onödig, slentrianmässig antibiotika det skrivs ut av stressade läkare?

födelsedagsfirande

Kan man fira på bättre ställe?

klattring-3.jpg

Vi åkte till Ågelsjön utanför Norrköping för att klättra och tälta (årets första tur).

klattring-2.jpg

När vi kom fram både regnade och haglade det, men vi gav inte upp, när vi nu hade åkt så långt.
Vi mötte några som hade klättrat, berget blir rätt halt när det är blött, så det är ju inte optimalt.
Men två leder blev det. Graderade till 4 och 5, Jonas la kilar och jag klättrade upp som andreman. Man är lite ringrostig men det var kul. Det är så underbart bara att komma ut i naturen och titta på utsikten (och vara ifred utan barnen). Vädret blev faktiskt bättre, framåt kvällen kunde vi tom njuta av solen.

klattring-1.jpg

Jag på väg upp.

klattring-5.jpg

Jonas på väg ner.

klattrning-4.jpg

Utsikt.

klattring-6.jpg

I väntan på maten vid tältet.

När vi vaknade på morgonen var det frost och isen hade lagt sig i viken. Då är det skönt att ha en varm dunsovsäck!

Tältfrukost: Jag blandar i en påse hemma; havregryn, dinkelflingor och rågflingor, linfrö, delade torkade aprikoser, russin och torkade äppelringar. Sen är det bara att koka med vatten till gröt. Någon sylt behövs inte, egentligen inte mjölk heller, men det brukar vi ha. Man blir så varm och god i magen.

mode…

Dagens outfit:

outfit.jpg

tunika: andra hand
strumpbyxor: andra hand

Har hippihäxan blivit modeblogg? Nja, nej! Men jag kan inte undgå att fundera över ämnet.
Igår fick vi två kassar begagnade barnkläder. Tjejerna var överlyckliga och har prövat minst 3 kombinationer var.
5-åringen brukar lägga fram kläder dagen innan hon ska gå till förskolan, snyggt och prydligt med tröjan innanför klänningen och strumpbyxorna liksom invikta i klänningen, som om det satt på henne.  Ibland lägger hon fram redan på fredagen vad hon ska ha på måndagen. Det är alltid klänning och strumpbyxor och har man ingen klänning är det alltid snyggare med bara strumbyxor än vanliga byxor…
Jag låter henne hållas, det är ju ganska sött.

Men… hur blir det sen?
När hon/de blir äldre?

Jag är ingen flitig modebloggsläsare men tillräckligt många har jag hamnat på,  för att inse  att det handlar mycket om shopping och konsumtion. Förmodligen precis som i det verkliga livet och i allt lägre åldrar. Det handlar om märken och trender allt för att folk ska handla upp sin pengar (och tära på miljön, vilket förmodligen inte är avsikten, men blir så ändå.)

Jag hoppas så att jag ska kunna förmedla någon ickematerialistisk syn på kläder och mode till mina döttrar, men jag anar att den dagen kommer då dom inte är lika lyckliga över en kasse begagnat som de är idag.

Ibland kikar jag in på ”underbara clara” för att hon ofta har fina bilder och en syn på mode och kläder som jag gillar. (Inte för att jag är modemedveten men det är ju alltid kul att vara fin.) Hon är för mode men emot shopping. Funkar det? Kolla själva.

Tänk om man kunde vara kreativ och bra på att sy och lära sin barn att skapa sina egna kläder och sin egen stil. Jo, för jag tänker mest på barnen som ska växa upp, själv känner jag mig så gammal att jag inte bryr mig, om någon tycker jag är otrendig, och jag har ju tidigare skrivit att jag har som mål att bara köpa ekologiska kläder, då blir utbudet lite mer begränsat vilket jag tycker är skönt. Då skapar sig stilen av sig själv liksom. (Möjligt att jag skulle bli mer intresserad om jag började jobba, men att klä upp sig för att gå till öppna förskolan och fika med andra mammor känns lite overkill…) 

Slutligen ett citat från ekobutiken hildur, som verkligen kan samanfatta den sorts konsumtion jag eftersträvar: ”Slowshopping – köp det du verkligen vill ha och det som du mår bra av och blir glad av. Hellre färre saker som du gillar och använder ofta och länge än ”slit och släng-konsumtion.”