snigelsafari

Om man ska vara lite skrockfull, så är det mitt eget fel…  Jag skrev ju tidigare att det bästa med mitt land var att jag inte hade varken rådjur eller sniglar, det har jag fått äta upp nu.
Var nyss ute och plockade ett gäng och hällde kokande vatten på. Sen blev jag utelåst. Jonas släckte låste och gick och la sig… Där stod jag med min snigelhink och bankade på dörren…

Det är inga stora sniglar bara pyttesmå och ljusbruna. Men jag har sett lämningarna efter dem i landet de har ätit upp några störböneplantor, och smaskat på lite annat. Men om man kan ta så mycket som möjligt nu så kanske de inte hinner föröka sig så väldigt, har jag fel? Är jag chanslös?
Hoppas också att det är det blöta vädret som har gjort dem så många i år.

Det var en så underbar start på odlandet förra året. Allt var toppen, (förutom kålfjärilarna) så det kändes som ”Äh, det här är väl ingen konst, att odla”
Så kommer alla bakslagen nu och man vill bara ge upp. Men jag tror också att jag har lite för mycket land för vad jag hinner med, jag är lite tidsoptimist.

                                                       kardvadd.jpg

Man får  försöka njuta av det man har istället för att gräma sig över det man förlorar…

Oj, vad klokt…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *