Såhär några dagar efter Naturskyddsföreningens stora konferens om klimatet och ekonomin så vet jag inte om jag känner mig mer hoppfull.
Däremot inte desto mindre besluten att göra vad jag kan.
Jorden kommer inte sluta snurra, en del ekosystem kommer fortsätta att fungera, men frågan är om vi kommer vara en del av dem…
Arter har dött ut förr, tänk på dinosaurierna.

Jo, jag är kanske pessimist, men som Johan Rockström sa på konferensen ”En pessimist är en välinformerad optimist.”
Det är så tydligt att vi har långt kvar när vi inte ens kan enas om ifall vi har ett problem eller inte.
Många i publiken och många av talarna, bla David Jonstad förespråkade ett nytt ekonomiskt system, vi kan inte ha tillväxt som mål, vi måste gå ner i arbetstid, utan att för den skull arbeta mindre. Utan dagens energislavar måste vi göra mycket mer arbete själva.

Medan Per Langer från koncernledningen på Fortum själv hävdade att han var optimist och inte tyckte vi behövde göra något alls åt vårt system, ”Det ekonomiska systemet är en spegling av de värderingar vi har. Att ändra på modellen är att ändra på oss själva…”
Ja, kanske har han rätt, det är våra värderingar vi måste ändra på, men hur ska det ske?
Idag är den rådande ekonomiska modellen närmast en religion. Ekonomin speglar kanske våra värderingar, men våra värderingar ändras också av ekonomin.
Svante Axelsson påpekade att det är just det som händer med människor som studerar ekonomi i flera år, de ändrar sina värderingar…
Så vad är hönan och vad är ägget?

När Lena Ek talade klandrade hon industrin för att inte ha gjort tillräckligt för att ha minskat sina utsläpp medan industrin efterfrågar tydliga riktlinjer från regeringen…
Samtidigt pågår klimatförhandlingar där världens länder tävlar om att göra så lite som möjligt.

Johan Rockström beskrev hur han var besviken på hur vi i Sverige är förvånade över att vi är på väg mot en 4 graders temperaturökning. Hur kan vi vara det, vi vet ju, vi är välinformerade.
Idag går 500 miljarder dollar till att subventionera fossil energi. Vi har alltså mer kraft till att förstöra än att bygga upp.
Men vi njuter inte av miljöförstöring.
En ny undersökning visar att det människor njuter mest av är kärlek, sex och goda relationer. Så varför har vi hamnat där vi är nu?
Det pratades också om att vi människor ofta har ångest inför förändringar, det var inte många som ville ha högertrafik när man fortfarande körde på vänster sida i Sverige, men i efterhand var det ganska bra, liknande saker har nu hänt med inställningen till vägtullar, de flesta tycker det är ganska bra, men innan förändringen var de flesta emot.
Är det den här trögheten allt handlar om?
Vi måste ställa om, men det är ju så ångestfyllt…
Jag tror precis som Svante Axelsson och David Jonstad att vårt ekonomiska system gör oss mer egoistiska och giriga än vad vi egentligen är.
Men vi vill inte bara vara konsumenter vi vill vara medborgare i ett rättvist samhälle och njuta av en massa saker som faktiskt inte är ett problem för varken klimatet eller framtida generationer.

Mer kärlek åt folket!