potatisdag

I helgen fick jag hjälp att plocka upp potatisen.
Minsta tjejen har en romantisk syn på odlandet, hon vill att vi ska starta en butik och sälja våra grönsaker, ”för vi har ju så mycket…” och tror att i vinter kommer vi inte att behöva köpa någon mat.
Men så är det ju inte, visserligen har vi inte köpt mycket grönsaker i augusti och september, men även om vi får ihop en del potatis i år så har jag inga bra lagringsmöjligheter, jag saknar en jordkällare eller ett kallt skafferi.
Har lagt dem under en presenning på grusgången så länge så de får torka till och bilda skal, nu har jag lite tid på mig att komma på något.

 

Labbkött, varför?

Apropå det artificiella köttet som man tagit fram…
För 2.2 miljoner kr får man en 150gr hamburgare, lite dyrt kan man tycka, men det här gör man nog bara för att man kan.
Så funkar utvecklingen, det är dyrt i början, men blir förhoppningsvis billigare sen.
Frågan är bara vad det ska vara bra för.
Eller som min dotter uttryckte det; är de helt dumma eller?

Ja, så varför ska vi ha artificiellt kött?

Köttindustrin är inte snäll mot miljön, vi skövlar regnskog, odlar soja, skeppar över halva jordklotet och matar våra djur med som vi sen äter.
Kan det vara en lösning att istället odla köttet i ett labb?
Skulle köttet kunna mätta fler av världens hungriga magar?
Skulle vi bli snällare mot djuren och naturen?
Jag tror inte det.

Därför, att vi redan idag har tillräckligt med mat för att mätta världens befolkning.
I västvärlden slänger vi helt ätduglig mat, i den fattiga delen svälter man.
Om sojabönorna blev människoföda istället för djurfoder skulle maten räcka ännu längre.
Hade man lagt de 2,2 miljoner kronorna det kostade att ta fram 150gr artificiellt kött hade man istället fått 400 000 sojaburgare, jag tror inte de hungrande medmänniskorna i fattiga länder skulle blivit ledsna för att de inte fick ”riktigt” kött utan en ”låtsasburgare” gjord på sojaprotein, de skulle förmodligen vara tacksamma för att bli mätta.
Men det är så det funkar med fördelningspolitiken idag, alla får inte del av kakan, utan kakan ges bara till de som har pengar.
Jag tror inte att det kommer bli någon skillnad för att vi kan ta fram kött i ett labb, det kommer ändå inte mätta dem som inte har några pengar.
Det är en annan utveckling som måste till.
Och det är sorgligt att den utvecklingen inte sponsras med de miljonerna som nu läggs på att ta fram en hamburgare som inte ingår i det naturliga kretsloppet.

Ps, det skadar inte om även vi som har pengar byter ut några köttmåltider i veckan…

vinbladsdolmar

Idag testade jag att göra vinbladsdolmar på färskplockade blad.
Jag tyckte det var gott, men de går att krydda mer, barnen tyckte sådär.

 

Vinbladsdolmar

20 vinblad
1 hackad gul lök
olivolja
1 msk solrosfrön
2 dl grötris
1 msk russin
4 dl vatten
1 tsk kardemumma
4 msk färsk hackad mynta
2 tsk strösocker
½ dl olivolja
salt och peppar

Koka vinbladen i saltat vatten 2-3 minuter.
Fräs lök och solrosfrön i olja, tillsätt ris, vatten, russin och kryddor, låt puttra under lock.
Lägg sedan en klick risröra, ca 2 tsk, på varje blad och vik ihop till ett litet knyte.
Lägg med skarven nedåt i en kastrull, häll på vatten, olja och salt. Låt koka på svag värme under lock i ca 20-30 min gärna med en talrik på dolmarna som tyngd.

Braatthagrejjer

Ibland är det bra att samla på sig en massa saker.
När jag skulle gräva ur komposten föll blicken på en gammal grönsakslåda i ett hörn.
Den funkade att använda som såll!
Jag har en hel del större delar i min kompost som kvistar, de vill jag inte ha direkt i landet.
Silade kompostjorden ner i skottkärran och fick fyra finfina kärror jordförbättring.

 

 

Har även grävt ur kökskomposten och gjort en ny limpa för pumporna att växa på i år.

 

 

vardagsrevolutionen

Under helgen träffade jag en massa trevliga människor men speciellt en familj som hjälpte till med bygget gjorde starkt intryck på mig.
Jon och Mika med sina barn bor inte långt från Häradssätters gård på sin egen lilla gård. Där odlar de nästan allt som de konsumerar, har hästar som används i jordbruket, hundar, katter, ankor, höns, kaniner, får och kossor som de mjölkar för att kunna ha egen mjölk.
Jag fick följa med hem när djuren skulle matas på kvällen och plötsligt kände jag mig som en riktig Svensson… jag har ju faktiskt både toalett och dusch inomhus.

 

 

 

Men det finns något avundsvärt att välja ett liv som Mika och Jon, att få kämpa för sin överlevnad, att vara tillsammans och arbeta med djur och barn omkring sig och att göra medvetna val. Båda har tidigare varit vegetarianer men äter numera kött från sina egna djur eller som de jagat själva.
Det är precis vad jag brukar säga när någon försöker truga med en köttbit ”Ska jag äta kött ska jag ha dödat det själv…”

Det finns en fin dokumentär om Mika och Jon och efter att ha sett den insåg jag att vi även haft samma underbara hemförlossningsbarnmorska Anneli.
Ibland är världen liten.

 

 

Titta gärna på trailern till filmen:

Bruna bananer

Det finns vissa saker jag struntar i att köpa om det inte finns ekologiskt. Bananer är en sådan vara, jag äter inte ens oekologiska bananer, som jag kan göra med annan mat om det inte finns alternativ.
På morgonen har jag alltid en banan på gröten och barnen klämmer i sig några stycken.
Men ibland är jag ändå för ambitiös i mina inköp och plötsligt ligger det ett gäng halvbruna bananer i fruktkorgen.
Men slänga?
Nej, jag skalar dem och lägger i frysen.
Vid något festligt tillfälle tar jag upp dem, tinar dem lite grann och mixar tillsammans med kakao till god glass.

20130424-225031.jpg

Tung suck

Ibland är det lite extra tungt på jobbet.
Gillar mina arbetsuppgifter men att ha med människor att göra är inte alltid lätt.
Särskilt inte missnöjda människor som gärna tar ut sin ilska på mig.
Men det är bara att bita ihop och inte ta åt sig. Fast jag kan inte låta bli att längta efter jobbet i grönsakslandet på Falla ibland. Att få sticka ner huvudet mellan raderna och bara gå in i sin egen lilla värld och ta ansvar för mitt eget resultat.
Tur ändå att jag har en bra chef som är förstående och peppande.

bästa presenten

fick jag igår då 10-åringen hade lagat soppa som var klar när jag kom hem från jobbet.
Den var väldigt god!

 

Sen blev jag bjuden på marrängsvish, med ett makabert kors på som tydligen skulle tolkas som ett plustecken, det fanns inte tillräckligt många tårtljus…