Biokol i trädgården

Det finns många sätt att fixa näring till odlingarna. Allt som du plockar ut i form av skörd behöver återbördas i form av gödsling på något sätt. Jag använder alla möjliga resurser jag kommer åt. Främst täcker jag odlingarna med gräsklipp eller hö blandat med fårskit därför att jag har tillgång till det. Men varje år gör jag några hinkar biokol att använda för plantor som behöver en extra boost, eller krukor där biokolet kan verka över lång tid.

Hur gör jag då mitt biokol?

Jag köper ett par säckar grillkol, (inte briketter) krossar med en slägga så mycket jag kan och orkar så det blir pulveriserat eller mindre bitar. Detta gör jag i en murarhink och låter släggan liksom tappas ner i hinken upprepade gånger. Sen lägger jag det i vanliga i hinkar med lock och häller kiss över så det täcker. Så får det stå i ett par veckor och sen kan jag använda det genom att blanda ett spadtag i planteringsgropen.

Ett år hade jag biokol under varenda tomatplanta i tunneln och det var kanske inte så lyckat, det blev en otrolig bladutveckling men inte så mycket frukt. Så använd med måtta till fruktbärande grödor.

Den stora utplanteringen

Helt plötsligt står jag där med platsbrist. Nej, jag gör ingen plan på hur och var jag ska ha alla grödor i trädgården. Möjligen gör jag en skiss på papper någon gång under våren, men sen frångår jag den ändå. Jag planerar bara i huvudet när jag går runt i trädgården och kikar och sen på slutet får det bli lite som det blir, där det finns plats kvar kan fröer och plantor åka ner. Det enda jag tycker är viktigt är att dokumentera hur det blev, så jag kan hålla växtföljden för potatis, kål, bönor och lök, framför allt.

Det blir oftast ganska stökigt med alla brätten, krukor och mjölkförpackningar under tiden arbete pågår. Det är bra att ha några ställen som man kan lägga skräpet på när man gräsklipper. Halmen utanför garagetunneln har blivit den platsen i år.

I gamla tunneln satsade jag i år på att odla lite allt möjligt. Några potatisplantor, kålrot, spetskål, sallat, rödbetor, piplök. Egentligen hade jag inte tänkt ha tomater alls här i år, men hade alldeles för många plantor till slut så de som inte fick plats i garagetunneln petar jag ner tillsammans med chili, gurka och okra mellan allt annat som växer och som sen ska skördas. Just nu är det därför lite trångt. (Plasten på sned i bakkant lyfter jag ner varma dagar så baksidan är helt öppen, därför hänger den på trekvart).

Chili, röbetor och röd spetskål samsas i tunneln.

Morotskompost

I mitten av oktober skördade jag hälften av alla vintermorötter. Sköljde dem och stoppade i tunnor med lock varvat med tidningspapper. Hälften fick stå kvar i landet. Gjorde detsamma med alla rotselleri som inte tål att stå kvar ute över vintern. Tunnorna placerades i min källare under huset, som är ganska mycket varmare än en jordkällare bör vara.

Tyvärr gick det inte så bra för morötterna. De var alla täckta av vitt mögel för någon vecka sen och började bli mosiga och smaka illa. De fick bli ett bidrag till komposten. Väldigt trist!

Rotsellerin och potatisen som jag förvarar på samma sätt mår fortfarande bra.

Och de morötter som står kvar i landet är superfina och goda. Nackdelen där är att sniglarna äter på dem, så ganska mycket får jag skära bort. Nu vet jag i alla fall vad jag ska satsa på inför nästa år.

rensning

Nu är bästa tiden att rensa landet.  Om man inte orkade i höstas…
Tjälen har gått ur, det är fortfarande lite fuktigt och ogräset har inte växt sig övermäktigt stort.
Var hemma halvdag med sjuka barn så då passade jag på att ta fram grepen och göra en liten vända i landet. Jordfräsen har inte kommit fram än, och det är heller ingen idé, det är så igenväxt så det gör mer skada än nytta tror jag.

Titta vad vi hittade, bortglömda från förra året!

palsternacka-2

palsternacka-1

Några palsternackor och svartrötter som passade bra i en currygryta med linser och torkad mango.
Palsternackor är verkligen tacksamt, så det kommer det bli fler av i sommar.

hyllning av surkål

Jag gör sällan sallad till maten, men däremot tycker jag om att ha en burk surkål i kylen och den används till allt.  Till skeptiska gäster säger vi att det smakar som pizzasallad, men det stämmer inte riktigt. Det är neutralare och syrligare, men smakar kål. (hmmmm…?)
Pröva att göra själv, det är faktiskt inte svårt.  Helst ska man göra en ny burk eller två direkt när man påbörjar den första för surkålen behöver stå och mogna minst en månad. Jag glömmer alltid det, så vi blir oftast utan en månad tills nästa är klar.

Mjölksyrning (eller fermentering) är en konserveringsmetod, men jag använder den ju inte i första hand för att konservera eftersom jag ändå går och köper färsk vitkål i mataffären. Däremot är det helt fantastiskt det som händer med maten som fermenteras. Förutom att alla näringsämnen behålls, bildas det dessutom nya!

Det bildas B-vitaminer, även en liten del B12.
Det bildas acetylkolin som påverkar det vegetativa nervsystemet och gör att man blir lugnare, högt blodtryck sjunker och sömnen förbättras.
Mjölksyrabakterier hämmar gasbildning, förhindrar förstoppning samt håller tarmfloran frisk.

Jag har skrivit tidigare om att grunden för ett bra imunförsvar och minskad risk för allergi är direkt kopplade till  hur tarmarna och magen mår (och speciellt tidigt i livet). Att allergierna har ökat kan faktiskt vara ett led i vår ökade användning av kylskåpet . Förr när man inte hade kylskåp var det mycket vanligare att man åt mjölksyrad mat för att det var ett konserveringssätt, nu behöver vi inte det. Men vi kan välja att göra det ändå.

Man kan fermentera de flesta grönsaker. Jag har prövat vitkål, rödbetor och morötter med bra resultat.
Dessutom äter vi mycket surdegsbröd, som också är en form av mjölksyrning.
Kombuchan är fermenterat sött te, och så fermenterar jag mjölk med kefirgryn och får kefir.

Jag tror att det är jätteviktigt att äta ”levande mat” av den här typen, som hjälper magen i vår sönderstressade och raffinerade värld. Det spelar ingen roll hur mycket vitaminer och nyttig mat man äter i övrigt om inte magen mår bra och kan ta hand om näringsämnena.

Höll på att glömma att GI-värdet i hela måltiden sänks om man äter mjölksyrade produkter till.

Mitt recept på surkål:

surkal-1.jpg

Använd ekologisk vitkål, mjölksyrabakterierna sitter naturligt på grönsakerna och man vill inte gärna blanda dem med konstiga kemikalier.

Riv i matberedare eller med osthyvel ett helt huvud och några äpplen om man vill.

Stampa i en stor bunke lite i taget och fyll på med mer vartefter. Jag använder potatisstampen, men man kan ta knytnäven eller ena sidan av en kavel.

surkal-2.jpg

Stampa tills kålen vattnar sig. Blanda med någon tesked salt. Tryck ner kålen i väl rengjorda burkar. Pressa så att det står vatten över kålen. Man kan hälla på lite vassla, men det brukar inte jag göra.
Burken måste vara minst en liter och man ska bara fylla till fyra femtedelar för att få plats med jäsningen.

surkal-3.jpg

Sätt datumettikett på och låt stå i rumstemperatur i 10-12 dagar är det varmare än 20 grader räcker det med 8 dagar. Ställ sen svalt 0-8 grader i 1-2 månader.

Sen är det bara att servera, funkar till nästan allt. Speciellt till lasagne och olika grytor eller wokar.