reaktion på sticken?

Jag tror jag fick en liten reaktion idag. Jobbade ju och det var gassande sol hela dagen. Men på förmiddagen frös jag och hade ont i halsen. Var inte hungrig vid lunch. Sen fick jag jättehuvudvärk och svettades massor på eftermiddagen. Antar att jag hade feber. Framåt kvällen var det bättre men fortfarande huvudvärk. Undrar om det var sticken…
Det gick föresten bra att fota med solglasögon på, ville ju inte skrämma någon… Ser ut som Rocky Balboa….

Tyvärr så var bina aggresiva idag. Jonas blev jagad när han tände grillen som är mitt på trädgården. (Bigården ligger ju längst bort i hörnet så det är ett par hundra meter emellan.)
Sen när jag gick lite närmre på kvällen så kom det hela tiden ett bi och kretsade runt mig. Inte trevligt!
Så har de inte betett sig förut. Pratade lite med min ”mentor”, om jag ska ta och byta drottningar. Man kan ju inte ha arga bin på trädgården. Ska kolla upp om de har några på Visingsö att sälja.

värsta bidagen hittills

Idag har jag gjort min avläggare.
Det är verkligen många bin i kupan nu och de flyger överallt när man håller på. Men jag var lugn och försökte hålla allt i huvet som jag skulle kolla efter. Det är lite rörigt tycker jag när man inte har rutin, man känner sig klumpig och fumlig men jag antar att det kommer med tiden….

Jag letade efter ramar med utkrypande yngel som jag kunde flytta över till den nya kupan, så letade jag efter drottningen för hon skulle också med (hittade henne till slut) så letade jag även efter viseceller.
Sen var det ju meningen att jag skulle ta två foderramar och det låter ju bra i teorin, men det är ju nästan alltid blandat med annat så jag tog två som det var mycket honung i och en del pollen.
Så fick avläggaren också en tom utbyggd ram som jag duschade med vatten och tre mellanväggar att bygga på. Sen skakade jag av tre ramar med bin rätt ner i kupan.
Så var det klart.

Jag skar bort drönarvax i den första kupan också.  Samt kollade skattlådan och där har de börjat bygga och fylla.
Sen var det bara mitt sista uppdrag kvar att skära bort frigoliten inne i locket, det har börjat gå sönder och smula sig ner i kupan, det var då det gick fel…

Jag gick bort en bit med locket och böjde mig ner med kniven och skar. Hade ganska många bin kvar på jackan, men det gjorde ju inget. De satt även på skyddet framför ansiktet och jag kunde känna hur de fläktade med vingarna. Plötsligt inser jag att ett bi inte sitter på utsidan utan på insidan mitt framför ögonen. Panik!
Försökte få av mig jackan. Och det gör man ju inte lite smidigt med alla kardborrar och dragkedjor som ska vara bisäkert, när man är lite stressad. Då blev ju de andra bina som satt på mig upprörda. Slutade med ett stick på ögonlocket, ett under näsan, ett nedanför örat, ett mitt i huvet och ett på lillfingret… AJ!

Jag ska jobba imorgon, jag hoppas jag inte svullnar för mycket…

 

ballonger på nationaldagen?

I Stockholm ska det släppas upp 50 000 blå och gula ballonger fyllda med helium på nationaldagen. För att: ”bjuda på något härligt och spektakulärt….”

Men vart tar ballongerna vägen sen då? Det tar mellan 6 månader och tre år för att de ska förmultna….
Och allt helium? Är inte det en rätt skadlig växthusgas?
Ballongerna är gjorda av latex som utvinns ur gummiträdet, har ingen uppfattning om det är en dålig process, men i allmänhet så tycker jag man ska vara rädd om träd.

Det har höjts en del kritiska röster om miljöpåverkan. På det svarar man; ”Det finns alltid några som blir upprörda!”
….? VA!?

Jag är mållös.

Bilder från odlingarna

Växthuset är helt, och jag har planterat i det. Lyckades trycka in 11 (!) tomatplantor, 5 chili (eller paprika, jag är otroligt dålig på att märka mina plantor) 3 aubergine, och 10 små plantor ruccola. Lite optimistiskt på 2×3 meter…
Jag förberedde genom att köra in två skottkärror brunnen kompost och vattna två kvällar i rad innan jag satte in plantorna. Nu är allt täckt med gräsklipp. Vi får se hur det går.

Miranda har fotat mig.

Så här ser det ut i landet. Allt som har kommit upp som jag kan identifiera har fått gräsklipp. Ännu en svaghet jag har; att märka ut raderna.

En hel skottkärra full med gräsklipp som börjar bli varm inuti är härligt att ha på fötterna.

Jag måste ge lite cred till min man också. Ofta är det MITT land och MINA odlingar. Men det är det lika mycket Jonas land och Jonas odlingar. Visserligen är det jag som petar ner fröna i jorden och jag som rensar. Men det är Jonas som bygger växthus och det är han som drar fram slangen och pumpen när jag ska vattna och faktiskt han som jordfräste det sista där VI ska sätta potatis. En typisk uppdelning eller? Men det funkar bra.

En helt annan fundering om det där med könsförhållanden:
Var på banken idag och öppnade konton till barnen. Då fick de spargrisar med sig hem. En svart en vit och en orange. (Vad är det för barnfärger?)
Jag frågade såklart om de inte hade några rosa och kände mig jätte o-PK.
Tanten på banken erkände att förr hade de rosa och ljusblå men… Jag bara antog att de hade slutat med det pga att allt ska vara så könsneutralt.
MEN, vad var det första Miranda sa när jag kom hem med hennes orange spargris; ”Jag vill ha en rosa eller en röd!”

 

 

Torrt i landet

Det börjar faktiskt växa rätt bra i mitt land. De sista fröna kom ner i jorden idag. Bönor. Det är väldigt torrt. Men jag är så glad att det inte är som förra sommaren (än). Min trädgård lämpar sig mycket bättre för en torr sommar än för en blöt.
Igår drog vi fram pumpen så jag kunde stå och vattna en timme på kvällen. Lyxigt. Vi tar vatten från en gammal brunn som inte används, det känns så skönt att inte slösa på dricksvatten. Lider med alla bönder bara som inte kan göra annat än att se hur åkrarna torkar bort.
Ska uppdatera med lite bilder. Men har varit för upptagen för att hinna fota.
Första doppet i sjön förresten, det måste vara över 20 grader för jag tyckte det var behagligt.

gourmetmiddag kanske?

Jonas kom hem från sin tripp till Indonesien och Bali häromdagen. Med sig hade han en present som jag blev väldigt glad över. En lite påse med vitt pulver… (dock ingenting man kan hamna i fängelse för).

”Gourmet powder”  99% ren MSG! Så nu kan vi göra riktigt goda middagar… Bara att strö lite över!
Billigt var det tydligen också, kostade bara någon krona och gick även att få i storpack, varför har vi inte sånt i Sverige?

(Om jag nu har några nya läsare som inte känner till att jag tycker glutamater eller smakförstärkare, E620 är djävulens påfund så kan ni gå hit och läsa vad jag skrivit tidigare om detta vidriga ämne.)

dilemma

Jag förepråkar mindre konsumtion. Vi måste sluta med vår lyxkonsumtion och vår ofta totalt onödiga och ogenomtänkta konsumtion om vi ska ha någon chans att rädda klimatet.
Det är grundläggande i miljöarbetet, tycker jag.
Mitt dilemma består i den kurs jag nu går. Marknadsföringskurs….
Syfte: att lära oss att sälja och skapa ett behov hos kunden av just min produkt…

Jag ska ju starta en ekobutik till hösten. Alltså bidrar jag också till konsumtionen.
Men jag inbillar mig att jag ändå kan göra en insats för miljön genom att bara sälja ”nödvändiga” saker som man verkligen har ett behov av. Samtidigt som jag kan peka på mer miljövänliga alternativ och kunna påverka folk att köpa varor som inte är lika dåliga för klimatet som de de annars skulle köpa.
Men jag kan inte komma undan att jag ändå vill att butiken ska gå med vinst. Jag vill synas, jag vill ha kunder.
Hoppas bara jag gör mer nytta än skada. Har bestämt mig för att skänka en viss del av vinsten (om det blir någon) till olika miljöprojekt. Som en slags klimatkompensation.

Butiken ska heta Glad mat, fick besked från bolagsverket idag.
(Jag fick inte registrera bara Glad mat, men Glad mat i Tranås kommanditbolag gick bra.)
Så småningom kan ni hitta den på gladmat.se ska bara sätta min bror i arbete att göra en snygg hemsida först.

ordningen är återställd

Har haft en barnfri dag. Jonas är på resande fot och jag har varit ensam med barnen en vecka nu. Imorse körde jag in dem till farmor och farfar. Jag var så trött på dem och på allt att jag bara fräste åt dem.

Jag skulle in i kupan och skära bort lite drönarvax, det är rätt skönt att var själv då…
Men när jag hade gjort det kom jag helt av mig. Det var så tyst och tråkigt här hemma.
Så blev jag lite stressad över allt det där jag skulle göra när jag var ensam. Ingenting blev av.
Jag behöver nog lite barn runt benen för att bli effektiv.
Men nu är det som vanligt igen. Skrik och spring. Känns tryggt.

jag har syndat

Idag sprang jag in i en butik och köpte första bästa bikini jag hittade och ett 5-pack strumpor. Det behövdes verkligen, men jag kunde gjort ett bättre val. Letat efter ekologiska alternativ (vet inte om det finns eko-badkläder). Eller beställt ekostrumpor på internet. Men nu gjorde jag inte det för att jag inte ”orkade”. Den klassiska bortförklaringen, tid och ork. Jag är inte heller felfri, men jag är medveten om när jag inte tar så kloka beslut och det är ju iallafall en bit på vägen. Bättring till nästa gång.

Nu ska jag ta och riva 1kg ekoparmesanost som det var specialpris på och stoppa i frysen som kompensation… 🙂