Friskvårdsaktiviteter på vintern på landet…

Så kom då vintervädret. Jag har skottat och skottat, manuellt, trots att jag har två snöslungor i förråden, en som stod här med huset och en som jag fick av grannen som skulle flytta. Men jag vet inte om någon av dem fungerar, så när snön var ett faktum var det bara att gå ut och göra det som måste göras. Jag har en ganska stor garageplan och en 100 meter lång infart som jag skottar själv. Tidigare år har jag köpt tjänsten, men nu när jag ändå är hemma och arbetar kan jag gå ut och få min friskvårdstimme och lunchpromenad på det här sättet.

Det märktes stor skillnad på att huset höll värmen längre med ett snötäcke på taket, en extra isolering!

Jag eldar med ved för att värma upp huset och jag älskar det! I år är jag extra tacksam för att vi (mest är det dottern som kapar och klyver, min uppgift är att hämta gratisved som folk vill bli av med) har fått hem tillräckligt med ved som räcker hela vintern. I källaren har jag en vedpanna med vattenburen golvvärme som är dragen i 2/3 av huset. Ett rum är inte anslutet till golvvärmen och där har det bara funnits elradiatorer, därför har jag tidigare år haft det rummet stängt och kallställt. I höstas installerade jag en luftluftvärmepump där, så jag kan använda det som kontor.

Hösten 2019 installerade jag en vedspis i köket (där finns också en luftluftvärmepump sen tidigare som används om jag är borta en längre tid). I vardagsrummet finns också en kamin som värmer fort men svalnar lika snabbt. Under det här året har jag aldrig upplevt det kallt i huset, eftersom jag är hemma och kan elda hela tiden. När jag köpte huset angavs elanvändningen till 17 000kWh/år, 2019 lyckades jag få ned det till strax under 15 000kWh, men då bodde jag inte heltid i huset under ett halvår och körde med elpatronen i pannan för att det inte skulle bli för kallt. Nyligen fick jag kvittot från 2020 och då hade elanvändningen sjunkit till strax över 9000kWh på årsbasis, en besparing på nära 6000kWh el alltså. Tack till veden!

Surdegsåret 2020

Jag har, liksom säkert halva Sveriges befolkning, ägnat hemma-hösten åt att baka surdegsbröd… En perfekt sysselsättning när man jobbar hemma, eftersom surdegsbak tar tid men inte är så arbetskrävande. Mellan två webbmöten kan man gå och vända på degen och sen får den fortsätta jobba.

Det är inte många ingredienser som krävs för ett surdegsbröd, bara vatten, mjöl och salt.

Surdeg har varit en del av mitt brödbak länge, men jag har bara i undantagsfall fått till de där härliga bröden med stora hål, saftigt inre och perfekt skorpa. Ofta har jag blandat surdeg (för smak och nyttighet) med vanlig jäst för att få till jäsningen. Men efter att ha fått ta del av min kompis Fridas visdom om surdeg så har jag under hösten övat och övat, tills det faktiskt blir bra och goda bröd varje gång, utan jäst. I julklapp fick jag ett bakstål (istället för en baksten) vilket tog bakningen till ännu en ny nivå.

Grundreceptet är tänkt för tre limpor men det var så mycket deg att misslyckas med i början och jag ville baka ofta, så jag halverade receptet och gjorde två limpor. Men vill man baka mycket på en gång går det utmärkt att dubbla igen.

Så här gör jag Fridas bröd;

Dag 1 väck surdegen genom att öka den med drygt 1 dl mjöl (rågmjöl i grundreceptet, jag använder vetemjöl) och lika mycket ljummet vatten. Vispa ihop, det ska bli en lös gröt. Låt stå i rumstemperatur.

Surdeg till vänster, bröddeg till höger.

Dag 2 Ta halva surdegen och lägg i en stor skål. Andra halvan kan gå in i kylen igen. I skålen hälls 500gr ljummet vatten 300gr vetemjöl och 21 gr salt, vispa ihop ordentligt. Tillsätt sen 450gr mjöl, mestadels vete, men byt gärna en del till grövre mjöl, havregryn eller fröer. Rör ihop till en deg. Lägg en tallrik över. Låt stå i rumstemperatur i 4-8 timmar. Vänd några gånger degen med blöt hand, från ena sidan till den andra sidan, alltså vik den på mitten och rotera skålen under tiden. Detta ska tydligen ge ett segare bröd och degen får mer liv och reser sig bättre. När tiden har gått ta två durkslag eller andra skålar och lägg en bakhanduk över, mjöla. Ta upp degen med blöta händer och dela på två, vik ihop degen på mitten ett par gånger och lägg sedan ner i durkslaget på den mjölade handduken. Vik över duken och ställ antingen i kylen över natten eller i rumstemperatur några timmar.

Dag 3 eller när brödet jäst klart. Sätt på ugnen på högsta temperatur. Använd gärna baksten eller bakjärn. Jag har använt min järngryta och en gjutjärnstekpanna tidigare, dessa ska in i ugnen när man sätter på den. Om man inte har något av alternativen så får man stoppa in en vanlig plåt och låta den bli varm. Ta fram bröden och vält upp dem på den varma plåten, eller vad du har, skär några snitt och in i ugnen, kasta också in 1/2 dl vatten i ugnen och stäng snabbt. Låt stå i 10 min. Sänk sen graderna till 225 och grädda tills innetemperaturen är 94-96 grader. När jag använder min gjutjärnsgryta lägger jag på locket och tar av det efter ca 20 min och sänker då ugnsvärmen samtidigt. Låt brödet svalna ordentligt innan du skär i det.

Kombuchaproduktion i gryningen

Det är snart 14 år sedan jag började göra egen kombucha. Det har jag fortsatt med, men druckit mindre i perioder, ibland bara när jag känt mig lite krasslig. Det senaste året har jag dock ökat konsumtionen till flera glas om dagen för att boosta immunförsvaret under coronapandemin.

Imorse blev det dags för ny bryggning, i den blåaste timmen. Det är inte särskilt svårt att göra kombucha och för mig går det på rutin. Koka upp vatten med te, dagen innan. Jag låter det dra tills vattnet svalnat. Sila av. Idag tog jag saftsilen med tyg och ställning, det blir annars lätt slabbigt med stora kastruller och en liten tesil. Jag gör 4 liter kombucha åt gången i två glasburkar som jag köpt på IKEA för evigheter sedan. Efter att tebladen är borta blandar jag i en deciliter socker per liter vatten. Rör ut det ordentligt. Sen silar jag ner den färdigbryggda kombuchan i flaskor, med hjälp av tratt och tesil i tyg. Eventuellt tar jag bort något lager SCOBY och rengör burken, men inte alltid. Häller på nytt sött te (tillsammans med SCOBY och färdig kombucha) och lägger på handduk igen. Burkarna står på kylskåpet, lagom varmt och luftigt.

Jag brukar inte smaksätta min kombucha med något efter den första bryggningen, men det verkar vara många som gör det, nu när kombucha har blivit en så trendig dryck. Kul att det som tidigare bara var hippies som höll på med nu är något som hipsters anammat, men så brukar det väl vara…

Hur som helst har jag nyss läst boken ”Kimchi och kombucha” av Soki Choi, där senaste forskningen kring tarmbakterier sammanfattats, hur viktiga de är och hur de hänger ihop med hjärnan och kroppens funktioner. Att få i sig bra bakterier genom fermenterad mat är en investering både för kroppen och psyket. En ny sak för mig var att tarmbakterierna gynnas av stärkelse från tex potatismjöl (liksom fibrer från grönsaker). Eftersom jag har potatis från egen odling har jag nu börjat skiva en potatis och låta det dra i en liter vatten över natten och dricker det, istället för att röra ut potatismjöl i vatten, vilket också ska funka. Det återstår att se om det gör någon skillnad.

Grönkål till jul

Några dagar innan jul skördade jag all grönkål som stod kvar i en pallkrage. Bara känslan att gå ut och plocka något är oslagbar, även om den såg ynkligt ut. Det blev i alla fall en hel korg full som räckte många dagar.

Julledigheten har i övrigt varit lugn med ljudböcker, pussel och många promenader.

Jag är fortfarande så fascinerad över närheten till naturen här på Ingarö, 3 mil från Stockholm och med relativt många människor som bor här. Jag behöver bara gå ut från min trädgård och sen kan jag gå på små grusvägar och skogsstigar i alla vädersträck. När jag bodde i Småland så fanns det tre olika promenader man kunde ta, på väg, naturen var liksom inte tillgänglig, den var till för brukande. Det var åkrar, hagar och virkesskog, inga promenadstigar. Här är naturen till för rekreation. Många människor (och djur) trampar upp stigar i skogen. Jag var inte beredd på det, men uppskattar det enormt. Häromdagen upptäckte jag en ny stig som ledde till ett ombonat vindskydd, precis vid en sjö, 1,3 km hemifrån! Och då har jag ändå bott här i mer än 2 år…

Morotskompost

I mitten av oktober skördade jag hälften av alla vintermorötter. Sköljde dem och stoppade i tunnor med lock varvat med tidningspapper. Hälften fick stå kvar i landet. Gjorde detsamma med alla rotselleri som inte tål att stå kvar ute över vintern. Tunnorna placerades i min källare under huset, som är ganska mycket varmare än en jordkällare bör vara.

Tyvärr gick det inte så bra för morötterna. De var alla täckta av vitt mögel för någon vecka sen och började bli mosiga och smaka illa. De fick bli ett bidrag till komposten. Väldigt trist!

Rotsellerin och potatisen som jag förvarar på samma sätt mår fortfarande bra.

Och de morötter som står kvar i landet är superfina och goda. Nackdelen där är att sniglarna äter på dem, så ganska mycket får jag skära bort. Nu vet jag i alla fall vad jag ska satsa på inför nästa år.

Palsternackor med många ben

Mitt bästa tips för att hålla i och hålla ut just nu när vintermörkret sänker sig är att komma ut en sväng mitt på dagen. Jag arbetar hellre någon timme extra på eftermiddagen om jag får vara ute en timme i dagsljus. Fortfarande är det hemarbete som gäller. I våras var det lite kul att kunna gå ut och fixa i odlingarna på lunchrasten eller innan jobbet, men nu blir det mer promenader och löpturer, inte så mycket att fixa med längre i trädgården, eller så är det större projekt som jag hellre gör på helgen.

Hämtade ett gammalt garagetält på gratisannons som jag satte upp. I vår tänker jag köpa växthusplats till det och se om det funkar bra som en extra odlingstunnel.

Har också hämtat hem gammalt hö att täcka alla bäddar med. Nya bäddar har fått ett lager löv ovanpå halmen. Vitlöken har jag fortfarande inte fått ner i jorden, så en liten yta har jag sparat bar. I marken står fortfarande ett gäng morötter, palsternacka, jordärtskockor, purjo och några skyddade grönkålsplantor. Potatis, morötter och rotselleri förvarar jag under huset i källaren, i tunnor med lock. Det är ett experiment, kul att göra något för första gången på en ny plats.

De flesta palsternackorna har blivit jättestora och fina, men några fick ett par ben för mycket.

Trädgårdstur i augusti

Det är en härlig tid, nu när man kan gå ut och bara plocka ihop en middag.

Squashen har verkligen börjat leverera och några tomater har jag tagit in. All lök är uppdragen och sockerärtorna som har gett skörd hela sommaren sjunger på sista versen nu.

Jag har påbörjat nya odlingsytor på gräsmattan. Med hjälp av kartong och halm täcker jag marken, nästa år bestämmer jag mig för var jag vill göra land och var gångarna ska vara. Nu har jag mycket halm hemma, men har nästan slut på kartong, det får bli nästa uppdrag att leta upp någon som har ett överskott.

Här kommer en rundvandring i trädgården, med kattsällskap en tidig morgon.

Det invaderade kållandet

I år har kålen verkligen inte mått bra. Den har blivit så illa åtgången, av flera olika djur. Först var det (vad jag tror) rapsbaggar. Efter det kom alla små och stora sniglar, värst var nog de små åkersniglarna. Jag började att ha nät över kållandet när jag planterade ut. Men de små svarta baggarna kom in under eller fanns där redan från början, i jorden. Sen när sniglarna blev för intensiva ville jag ha bättre översikt och tog bort nätet. Nu har snigeltrycket minskat men då har baggarna återvänt. Den vanliga fienden kålfjärilen har också dykt upp nu på sensommaren, men det känns som en barnlek att hålla undan larverna från den jämfört med rapsbaggarna. Alla nysådder av kål, kålrabbi, asiatiska kålsorter etc har blivit totalt uppätna trots att jag delvis försökt börja om med nytt nät. Jag hoppas kålen lyckas bättre nästa år!
Jag låter trots allt angripen kål stå kvar i landet för att kanske kunna få lite lite skörd av några plantor som inte blivit så skadade. Bättre att de fortsätter att gnaga på det som redan är skadat tänker jag.

En rundvandring i trädgården

Ok, jag är inte van vid rörliga medier, men har börjat filma lite i trädgården för att komma ihåg hur det såg ut. Delar den här från i söndags.

I min kökskompost, som stått och vilat sen tidig vår, började det växa pumpa efter att jag lagt i resterna av den sista jag hade kvar från förra året. Då var det smidigt att bara plocka bort sidorna på komposten och låta pumpan fortsätta växa. Får inte glömma att botten på komposten fortfarande ligger kvar längst ner i högen när jag skördar i höst.

Före och efter, 2 år

Det är så kul med före- och efterbilder. Här kommer ett gäng från trädgården. På bara två år har det faktiskt blivit en grönskande oas. Även om det finns mycket kvar att göra så njuter jag varje dag jag tittar ut över odlingarna från köksfönstret eller vandrar omkring mellan raderna med kaffekoppen i handen tidiga morgnar. Först en bild från 2018 strax efter att jag köpt huset.

Samma vy idag 2020.

Nästa vy 2018.

Och en bild från idag 2020.