ny sirap

Sirapsflaskorna ser annorlunda ut, lite bättre hällpip, och genomskinliga.
Men det konstiga är att innehållet också är annorlunda.
Nu kommer sirapen inte från sockerbetor längre utan från sockerrör…

sirap

Jag har skrivit om sockrets ursprung en gång förut ”Var kommer sockret ifrån?”
Då drog jag slutsatsen (efter kloka kommentarer) att det inte finns mycket närproducerat socker, utan det bästa man kunde göra var att verkligen köpa ekologiskt och rättvisemärkt socker, alltid, för det mesta sockret kommer ändå från sockerrör från andra sidan jorden.
I kombination med att man drar ner sin sockerkonsumtion eller kanske byter till honung lite oftare, förstås.

Så jag kanske inte ska bli så upprörd över sirapens förvandling eller ska jag?

långsam dag

Var så oerhört trött i kroppen idag, antingen är det de senaste veckornas grävning som nu börjar ta ut sin rätt eller så berodde det på ”stådagen” igår.
Jag var på torget från kl 8 till kl 13 med rättvisemärktgruppen och sålde mina fairtrade varor. Så trevligt, har aldrig varit på torget med butiken förr.
Men efteråt var jag rätt mör och hade huvudvärk.
”Inte så konstigt i den där mössan…” tyckte Jonas.
Undrar vad han har emot min Perumössa???
Dessutom kommer den nog med i stans båda tidningar som var där och fotade…. ha ha.

perumassa

Efter torget stod jag i butiken till kl 18.
Så idag blev det inget grävande och rensande, bara en tvåtimmarspromenad med gräsklipparen.
Och lite målande och en sväng till Rås för att vattna, vi har ett schema  för växthuset.

Så här ser det ut hemma nu:

majtradgayrd

Snart dags att så!

favorit i repris-billig mat

Igår fick jag igen höra; ”Det är hemskt vad maten har blivit dyr.”
Folk tror ju inte man är riktigt riktig när man säger; ”Nej jag tycker maten är för billig….”

Därför kör jag här en repris på ett inlägg  från förra sommaren:

Det är inte sällan man hör gnäll över att maten är så dyr, speciellt kravmärkt, rättvisemärkt och i allmänhet bra och nyttig mat.
Frågan är om det verkligen är önskvärt med billigare mat?
Om man tänker baklänges istället; Alla produkter har ett visst värde. Det ligger jobb bakom, någon ska göra det jobbet. Det tar en viss tid och en viss areal för att framställa en produkt.
Allt det kostar pengar och någon måste betala för det.
Om vi vill att priset ska bli lägre kommer det hända saker i produktionskedjan, ibland mystiska saker och sånt som inte alltid är så trevligt.

För att pressa priset vill man producera mer och snabbare på samma yta, lösning; konstgödsel, mer bekämpningsmedel, fler monokulturer.
Ska själva produktionen ske snabbare och billigare flyttas den kanske utomlands, där arbetarna inte får lika mycket betalt eller får jobba under hemska förhållanden.
Alternativt kan man börja fuska med maten, stoppa in annat som inte ska vara där, ingredienser som är billigare att framställa eller som annars bara skulle kastas…

I en bok som heter “Billig mat-En dyr affär” av Gunnar Brulin kan man läsa om kycklingar som inte bara injiceras med saltvatten utan även rester av gris…
Man kan med hjälp av ett enzym utvinna protein från slakteriavfall och sedan tillsätta det till tex bacon och kassler för att minska det dyrbara köttinnehållet…
Är det så vi vill ha vår mat?
Speciellt de billigare EMV (egna märkesvaror) som handeln vill få oss att köpa mer av innehåller dessa “biprodukter”.

Man kan även läsa om arbetare på kycklingfabriker (främst kvinnor) i Brasilien som får sina liv förstörda av det höga tempot vid styckningen.
En kvinna fick smärta i sin arm när hon arbetade men tvingade sig ändå att utföra de monotona rörelserna för att inte förlora jobbet. Efter ett halvår var hennes högra arm död. Det fanns ingen blodcirkulation kvar i den, den hade stelnat.
Kycklingarna  hamnade på svenska matbord och smakade SÅ gott.

Jag tycker vi ska tänka två gånger extra innan vi gnäller över höga matpriser. Varför kostar maten och vad är vi villiga att kompromissa med när vi köper och äter vår mat?